Dödshjälparen frias från fyra svenska självmordsbrott

En norsk man har frikänts av Vänersborgs tingsrätt från misstankar om uppmaning till självmord i fyra fall. Steinar Wangen hade kommunicerat med människor som uppgav att de ville dö och därefter sänt dem mediciner och instruktioner. Trots detta anser tingsrätten att hans handlingar inte uppfyller kriterierna för brottet enligt svensk lag.

Utredningen kom igång hösten 2024 efter att polisen undersökte en svensk kvinnas död i Trollhättan. När polisen genomsökte den då häktade Wangens dator och mobiltelefon upptäckte de kommunikation som ledde till nya brottsmisstankar. I materialet framkom att Wangen vid fyra olika tillfällen hade varit i kontakt med personer som sökte hjälp att avsluta sina liv, och att han hade skickat mediciner och detaljerade instruktioner till dem.

Det är dessa fyra fall som nu har prövats i Vänersborgs tingsrätt, och domen har väckt frågor om tolkningen av en relativt ny straffbestämmelse i svensk lagstiftning.

Straffbestämmelsen om uppmaning till självmord infördes relativt nyligen i svensk lag och har inte prövats i någon större utsträckning i domstol. Detta gör det aktuella fallet särskilt betydelsefullt ur rättslig synpunkt. I sin dom konstaterar tingsrätten att bestämmelsen riktar sig mot psykisk påverkan som är inriktad på att påverka en annan persons vilja att begå självmord, och att det krävs att handlingen innehåller kränkande eller hänsynslösa inslag.

Enligt tingsrätten faller det straffbara området inte i linje med Wangens handlingar. Rätten skriver att ”att enbart tillhandahålla ett hjälpmedel för att begå självmord faller enligt förarbetena utanför det straffbara området”. Domare Niclas Johannisson förklarar att det inte har framkommit något som visar att mannen påverkade målsägandenas vilja att ta sina liv, eller att hans agerande hade de kränkande och hänsynslösa inslag som krävs för att straffbestämmelsen ska vara tillämplig.

Åklagare Carina Gustafsson är dock inte överens med tingsrättens bedömning. Hon menar att det finns bevis för kränkningar från Wangens sida i utredningen och att dessa borde räcka för en fällande dom. Gustafsson uppger att hon måste läsa och begrunda domen noggrant, men att mycket talar för att hon kommer att överklaga avgörandet. Hon betonar att det saknas tidigare avgöranden i liknande fall, vilket gör det ännu viktigare att få en tydlig rättslig prövning av frågan.

Det fall som ursprungligen ledde utredarna till Steinar Wangen var döden av en svensk kvinna i Trollhättan. Fallet behandlades initialt som ett självmord utan andra inblandade parter, men efter hand framkom uppgifter som pekade på att Wangen kunde ha spelat en brottslig roll i händelseförloppet. Detta ledde till att fallet fick en ny rättslig dimension och att norska myndigheter öppnade en utredning.

I Norge har Wangen nu åtalats för döden av kvinnan i Trollhättan. Åtalet rubriceras som mord, alternativt medhjälp till självmord. Fallet prövas för närvarande i tingsrätten i norska Tönsberg, och domstolen har meddelat att de förväntar sig kunna meddela dom i slutet av månaden. Utgången av den norska rättegången kan få betydelse för hur liknande fall hanteras i framtiden, både i Norge och Sverige.

Steinar Wangen sitter sedan lång tid tillbaka fängslad i Norge, där han tidigare dömts för ett annat fall av medhjälp till självmord. Hans fall har väckt stor uppmärksamhet i både norsk och svensk media, och det har lett till en bred debatt om var gränsen går mellan att tillhandahålla hjälp och att aktivt uppmana eller medverka till självmord.

Fallet understryker komplexiteten i att tillämpa lagstiftning kring självmord och assisterat döende. I en tid där digital kommunikation gör det möjligt för människor att nå varandra över nationsgränser uppstår nya juridiska utmaningar. Vänersborgs tingsrätts friande dom visar att det finns en tydlig skillnad i hur domstolar tolkar vad som utgör psykisk påverkan och kränkande beteende i dessa känsliga frågor.

Frågan om åklagarens eventuella överklagande väntas bli avgörande för hur svensk rättspraxis kommer att utvecklas på detta område. Om fallet går vidare till en högre instans kan det skapa prejudikat som ger klarhet i framtida liknande situationer.