Michael Winiarski: Trumps present till Putin ett hugg i ryggen på Ukraina

Trumps utspel om Ukraina och de rekordhöga dieselpriserna har skapat rubriker världen över. I helgen gav USA:s president Volodymyr Zelenskyj skulden för bränslekrisen och hävdade att Ukrainas drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier driver upp priserna. Flera bedömare pekar dock på en annan förklaring: USA:s militära konflikt med Iran och blockaden av Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja. En betydande del av världens oljeförsörjning passerar genom sundet, och oron för leveransstörningar har pressat upp de globala bränslepriserna.

För Trump är frågan också politisk. Republikanerna ligger enligt opinionsmätningar dåligt till inför kongressvalet den 3 november, och bränslepriserna har blivit en het valfråga. I ett första steg kungjorde Trump en ”deal” om att låta Ryssland sälja stora mängder diesel på världsmarknaden. Därefter krävde han att Ukraina slutar bomba ryska oljeanläggningar. Hans argument är att dieselpriserna ska falla om Ryssland kan exportera igen. Problemet, enligt bedömare, är att Ryssland inte har särskilt mycket att sälja. De ukrainska attackerna har skadat flera raffinaderier, och Ryssland har på senare tid tvingats importera diesel.

Trump förklarade samtidigt att Zelenskyj kunde ha löst frågan för länge sedan, men att han valt att inte göra det. ”Han vill skapa problem för världen… Han borde för fan sluta”, sade Trump. Uttalandet stämmer dock inte med den bild som Zelenskyj och ukrainska företrädare förmedlar. Zelenskyj har vid otaliga tillfällen föreslagit vapenvila och förhandlingar, även direkt med Putin. Det är Ryssland som har avvisat initiativen och i stället upprepat att Zelenskyj inte är en legitim president. Rysslands krigsmål har samtidigt varit oförändrade.

På söndagen meddelade Trump plötsligt att Ryssland och Ukraina är överens om en energivapenvila, ”omedelbart”. Det var uppenbarligen en nyhet för Zelenskyj, men han sade att han accepterar den förutsatt att Ryssland också gör det.

Grundproblemet, enligt kritiker, är att Trump aldrig velat förstå vad kriget i Ukraina handlar om. Han har beskrivit det som ett pojkslagsmål på en skolgård och sagt att det aldrig skulle ha börjat om han hade varit president i februari 2022. Han har inte heller pekat ut Ryssland som angripare. I stället framställer han konflikten som en territoriell tvist mellan två grannländer. För Ukrainas del handlar kriget om överlevnad som fri nation. För Ryssland handlar det om att återupprätta det forna imperiet, där Ukraina är den viktigaste pusselbiten.

Trumps syn på världen ligger nära Putins, menar flera bedömare. Båda föredrar en ordning där stormakter har rätt till intressesfärer och kan diktera sina grannländers öden. Trump har visat det genom hoten mot Grönland och Kanada och genom USA:s agerande mot Venezuela. Putin har varit ännu mer öppen med sina krav på Ukraina och Belarus.

Det finns också en affärsmässig dimension. Trumps förhandlare i Ukrainakriget, Steve Witkoff och Jared Kushner, är inte diplomater utan affärsmän. Kushner är Trumps svärson och Witkoff har bakgrund i fastighetsbranschen. Under sina besök hos Putin har de enligt uppgifter diskuterat rysk-amerikanska affärsmöjligheter, särskilt inom energisektorn. Det har väckt frågor om hur USA:s politik gentemot Ryssland formas.

Nu har Trump återigen fört fram ett av Putins huvudkrav: att Zelenskyj ska avgå. I Ukraina väckte utspelet ilska, och många uppfattade det som ett hugg i ryggen. Zelenskyj svarade ovanligt skarpt och talade om en ”födelsedagspresent till Putin”.

– Varje ytterligare miljard dollar som Ryssland kan tjäna på export kommer att gå till att anskaffa och importera kritiska komponenter och utrustning för vapentillverkning, uppgradera attackdrönare, producera robotar och rekrytera ännu fler legosoldater, sade Zelenskyj.

Det finns inga tecken på att Ukraina tänker sluta bomba ryska oljeanläggningar. Att sluta skulle innebära att man ger upp ett av de främsta medlen för att sätta press på Ryssland, både ekonomiskt och militärt.

Flera amerikanska politiker, både demokrater och republikaner, har fördömt Trumps senaste utspel. Trumps tidigare vicepresident Mike Pence kallar beslutet att lyfta sanktionerna mot Ryssland, samtidigt som Putin ökar attackerna mot civila mål i Ukraina, för ett förräderi. För flera bedömare är det ändå ingen överraskning. Enligt kritiker har Trump i decennier öppet stått på Putins sida och inte med ett ord kommenterat Rysslands upptrappade attacker.

Förre schackvärldsmästaren och ryske oppositionspolitikern Garry Kasparov sade nyligen till DN att allt man vet om Trump tyder på att han kan komma att hjälpa Putin igen. ”Han har gjort allt för att få Ukraina att kapitulera. På mitt X-konto har jag ställt frågan: Om Trump var en rysk agent, vad skulle han göra annorlunda?”