S-ledarens möte med talmannen skjuts upp – det händer nu

Magdalena Andersson har fått ett förnyat uppdrag av talmannen Andreas Norlén (M) att sondera regeringsunderlaget. Det sker sedan hon lämnade tillbaka det första sonderingsuppdraget, efter att Vänsterpartiet meddelat att man föredrog Norlén som talman framför Socialdemokraternas kandidat Johanna Haraldsson.

Under fredagen samlades toppolitiker från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet på Högberga gård på Lidingö. Även företrädare för näringslivet, arbetsmarknaden och rättsväsendet deltog. Andersson beskrev mötet som konstruktivt och bra, men några nya överenskommelser om de låsta positionerna eller ändrade krav blev det inte.

– Min gissning, och det är verkligen en gissning, är att det här kommer att ta ett tag innan någon eventuellt börjar mjuka upp sina krav. I fredags satt de i alla fall ner tillsammans, och det är åtminstone svagt positivt att de spenderat den dagen ihop, säger Malena Rosén Sundström, docent och lektor vid statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet.

Helgen har ändå fortsatt med kontakter partierna emellan. Andersson skulle ha rapporterat till talmannen senast måndagen den 12 oktober, men på begäran av S-ledaren har mötet flyttats till tisdagen den 13 oktober, enligt ett pressmeddelande från riksdagen. Dagens Nyheter har sökt Socialdemokraterna, som inte vill kommentera varför.

Efter mötet ska talmannen överlägga med vice talmännen om hur processen ska fortsätta. Innan tidsändringen fanns ett bordläggningsplenum inplanerat i riksdagens kalender klockan 14.00 på måndagen. Vid ett sådant kan talmannen föreslå Andersson som statsminister, förutsatt att de fyra partierna har lyckats rucka på sina låsningar. Förslaget måste då bordläggas i två steg innan en omröstning kan hållas.

– Det finns en liten chans att det går till en omröstning i den här vändan, men det är nästan omöjligt att säga. Utanför de fyra partiernas väggar vet vi att det är fortsatt låsta positioner och röda linjer. Så länge det är så går det inte att få en rödgrön regering på plats, säger Rosén Sundström.

Fyra veckor har gått sedan valet, där drygt 6,8 miljoner väljare lade sina röster. Mandatfördelningen påminner om läget efter de två senaste valen: Tidöpartierna (M, KD, L och SD) har 173 mandat, medan de övriga partierna har 176. Ändå har vallöften och så kallade röda linjer hindrat en enkel lösning. Centerpartiet har sagt att man inte tolererar en regering med Vänsterpartiet, medan V kräver ministerposter för att tolerera en S-ledd regering.

Sverige tillämpar negativ parlamentarism, vilket innebär att en statsministerkandidat inte behöver få flest ja-röster. Det räcker att färre än hälften av riksdagens 349 ledamöter röstar nej. Stefan Löfven valdes till statsminister 2019 med 115 ja-röster, 153 nejröster och 77 ledamöter som avstod.

Vänsterpartiet har hittills sagt att partiets ledamöter kommer att rösta nej, inte avstå, om partiet inte får ministerposter. Tillsammans med Tidöpartiernas samlade nejröster skulle det innebära att Andersson inte klarar en omröstning. Rosén Sundström tror inte att V kommer att avstå i nuläget.

– Jag tror inte att de kommer att avstå, utan att det krävs att processen fortsätter och drar ut på tiden. Efter ett tag kanske man kan tänka sig något slags kompromisslösning, säger hon.

Om riksdagen säger nej till talmannens förslag vid fyra omröstningar blir det automatiskt extra val. Med regeringsformen från 1974 har det aldrig hänt. Närmast var efter 2018 års val, då både Stefan Löfven och Ulf Kristersson fick nej i tre omröstningar innan Löfven tolererades.

Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist har sagt att hon inte är främmande för extra val. Men enligt Rosén Sundström är det inget som de flesta partier önskar.

– Det ska väldigt mycket till för att bli extra val. Centern är det parti som har en väldigt god kassa, och att hålla val kostar. De flesta önskar inte det, och om det verkligen är det som står på spel försöker man nog hitta en lösning, säger hon.