Experter dömer ut SSAB:s förklaring om sjukdomsfallen: ”osannolik”

När Ricky Davies arbetade med sin bandtraktor på SSAB:s stålverksbygge i Luleå trodde han att det var ett vanligt byggjobb. Men så började han vitna i ansiktet och kände att han höll på att svimma. Det var som att lungorna brann, berättade han senare för Dagens Nyheter.

Under våren drabbades allt fler arbetare av mystiska symtom. Totalt rapporterades 34 hälsoincidenter med irriterade luftvägar och kraftig huvudvärk. Flera arbetare fick näsblödningar och kräkningar. En person drabbades av kemiskt inducerad lunginflammation, en sjukdom som vanligtvis uppstår när man får i sig skadliga kemikalier. Den 3 april tvingades bolaget stoppa bygget helt och en polisutredning inleddes.

Det handlar om ett av Sveriges mest ambitiösa industriprojekt genom tiderna. SSAB bygger ett elektrostålverk i Luleå till en kostnad av 52 miljarder kronor. Projektet lyfts fram av EU som strategiskt viktigt för klimatomställningen. Det nya verket ska ersätta dagens stålproduktion i masugnar och kraftigt minska klimatpåverkan. Byggtakten har snabbt ökat och planen är att verket ska stå klart redan 2029.

I mitten av april förklarade SSAB:s tekniska direktör Carl Orrling i en intervju med DN att ingen är mer angelägen om att gå till botten med varför folk blivit sjuka än SSAB själva. Bolaget som just nu driver ett projekt på 1,7 kvadratkilometer byggplats befann sig mitt i en allvarlig kris.

Den 26 maj kallade SSAB till presskonferens för att presentera resultatet av sin orsaksutredning. Bolaget förklarade att gasexponering hade utretts ingående, men att det inte låg bakom sjukdomsfallen. Enligt SSAB var det inte heller onormalt höga dammhalter och inga ämnen i dammet som kunde förklara symtomen hade hittats.

I stället pekade bolaget ut en kombination av finkornigt damm, väder och säsongsbetonat luftvägsvirus som förklaring till de mystiska sjukdomsfallen, enligt Carl Orrling. Med det beskedet kunde bygget återuppta efter att ha stått still i två månader. Men DN:s granskning visar att orsaken är långt ifrån klarlagd.

Under presskonferensen medverkade två experter via videolänk på en stor tv-skärm bakom Carl Orrling. En av dem var Anders Hedström från bolaget 4SafeAir, som bidragit med teknisk expertis inom luftkvalitet och luftrening för att förstå dammets påverkan i SSAB:s orsaksutredning.

När DN frågar honom om damm, väder och virus är den enda förklaringen bakom sjukdomsfallen svarar han nekande. ”Jag tror att det är en viktig del i sammanhanget, men inte att det är den enda orsaken. Dessutom kan jag inte yttra mig medicinskt”, säger han. Anders Hedström arbetar nu på konsultbasis för att hjälpa SSAB minimera riskerna med de fina dammpartiklarna. ”Vi har kommit en bra bit på väg, men det finns fortfarande mycket kvar att göra”, konstaterar han.

Den andra experten på skärmen var Niklas Arnberg, professor vid Umeå universitet och en av landets mest framstående virusforskare. Enligt SSAB styrker han en viktig del i förklaringsmodellen bakom sjukdomsfallen. ”Han bekräftar sambandet att luftvägar som är påverkade av infektion eller låg luftfuktighet kan reagera starkare på dammexponering”, skriver SSAB till DN.

Men för DN tonar Niklas Arnberg ned betydelsen av luftvägsvirus. Han säger att han fick veta att ”någon eller några” hade testat positivt för covid-19, men att han inte har läst några djupare medicinska rapporter och bara lade några timmars arbete på ärendet. ”Det är bra att bolaget vill vrida och vända på varje sten, men det finns inte tillräckligt med kunskapsunderlag för att säga att virus är en jätteviktig orsak till att arbetarna blev sjuka”, säger han.

När DN följer upp detta visar det sig att inte heller SSAB vet hur många som drabbades av säsongsvirus. ”Vi har inte individuppgifter som visar hur många av de berörda som hade covid-19 eller andra luftvägsvirus”, skriver bolagets kommunikationsavdelning i ett mejl.

Niklas Arnberg bekräftar visserligen att torra slemhinnor i virustider kan bana väg för besvär orsakade av finkornigt damm, men även av andra miljöfaktorer som kan finnas i byggområdet. På frågan om skadliga gaser eller farligt innehåll i dammet kan uteslutas svarar han att ”det kan nog inte uteslutas. Men jag fick inga frågor om det.”

DN:s granskning visar att SSAB har fått hjälp av Arbets- och miljömedicin norr på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, en expertinstans med lång erfarenhet av att analysera och bedöma samband mellan olika miljöfaktorer och sjukdomsfall i arbetslivet. Och de drar helt andra slutsatser än SSAB.

Tre dagar efter att bolaget presenterat sin orsaksanalys lämnar AMM ett formellt utlåtande som ifrågasätter SSAB:s damm- och virusteori. ”Damm i allmänhet är luftvägsirriterande men förefaller erfarenhetsmässigt mycket osannolikt som förklaring till aktuell symtombild”, skriver de. På SSAB:s fråga om vilken roll covid och influensa spelar ges svaret att ”en infektion skulle kunna förklara något av fallen, men förefaller osannolik som förklaring till hela symtombilden hos gruppen”.

Trots upprepade förfrågningar vill SSAB inte ställa upp på någon muntlig intervju med DN. Via mejl svarar kommunikationsavdelningen att AMM bara hade fått ta del av mätningar fram till den 21 april, innan orsaksutredningen var helt klar. Dock svarar SSAB att inga avgörande fynd har gjorts sedan dess. Enligt SSAB hade man inte heller tillgång till AMM:s expertutlåtande innan orsaken presenterades på presskonferensen den 26 maj.

Men när DN når rapportförfattaren säger han att de övergripande slutsatserna kommunicerades till bolaget i ett tidigare skede, före presskonferensen. Han säger också att det som framkom när SSAB presenterade sin orsaksanalys inte förändrar expertgruppens bild av att det är osannolikt att damm och virus kan ha bidragit till den samlade symtombilden.

DN har pratat med flera forskare och läkare med särskild kompetens inom arbetsmiljömedicin på universitet runt om i landet. Alla har fått läsa SSAB:s analys och alla riktar kritik mot slutsatserna. ”Det känns som att det här var den enkla vägen ut, att det skulle vara den enda förklaringen”, säger Maria Kippler, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.

Hon menar att hon gärna hade gjort mer utförliga analyser av dammet för att fastställa om själva innehållet skulle kunna vara anledningen till sjukdomsfallen. ”Här har man utrett saken i två månader och på så kort tid är det svårt att hinna få tydliga svar”, säger hon.

SSAB förklarar att maskinerna i markarbetet kan ha rört upp och spridit dammet, men skriver till DN att det är svårt att fullt ut återskapa och utreda de förhållanden som rådde när arbetare fick symtom under våren.

Problemet är att en stor del av mätningarna som bolaget hänvisar till gjordes efter att bygget hade stoppats, konstaterar Ingvar Bergdahl, docent i toxikologi och yrkeshygieniker vid Umeå universitet. ”Vilka egenskaper dammet har och vad som gjort människor sjuka får vi inte veta. Och det vet antagligen inte de som skrivit rapporten heller. Ingenstans säger SSAB att dammet är ofarligt. Om man säger att det är damm, då har man egentligen bara sagt att det inte är gas”, säger han.

Han påpekar att ovanliga ämnen eller kombinationer ofta saknar gränsvärden. Därför går det inte att använda Arbetsmiljöverkets gränsvärden som en garant för att nivåerna av damm inte är farliga. ”Arbetsgivarens ansvar är att se till så att riskerna i arbetsmiljön är acceptabla, oavsett om det finns ett gränsvärde eller inte”, betonar han.

SSAB står fast vid sin förklaring om vad som orsakade sjukdomsfallen, men vill varken svara ja eller nej på frågan om de känner sig helt trygga med att det inte kommer att ske liknande sjukdomsfall igen. ”Vi känner oss trygga med våra slutsatser och de åtgärder som har vidtagits”, skriver bolaget.

På frågan om de medvetet mörkat uppgifter som talar emot damm- och virusteorin svarar SSAB: ”Nej. SSAB har löpande delat relevant information med berörda myndigheter och andra parter. Vi redovisar det vi vet vid varje given tidpunkt och undviker att spekulera.”

Efter att SSAB presenterat sin orsaksanalys har en rad åtgärder vidtagits för att förbättra arbetsmiljön på byggplatsen. Dessa inkluderar bättre dammbekämpning, ökad användning och tydligare riktlinjer gällande skyddsutrustning, löpande mätningar av gas och damm, arbete som anpassas efter väderförhållanden, samt åtgärder mot låg luftfuktighet i fordon och personalutrymmen.