Infiltrerade sadistsekt – blir första anonyma vittnet

Ett historiskt ögonblick inträffar i svensk rättshistoria när Umeå tingsrätt på tisdagen hör landets första anonyma vittne under en rättegång. Trots att lagändringen som möjliggjorde anonyma vittnen trädde i kraft för 1,5 år sedan har verktyget aldrig tidigare använts i en svensk rättssal.

Vittnet, som kallas ”NN”, ska vittna via videolänk och kommer att bära solglasögon för att dölja sin identitet. Personen har tidigare tillhört en digital grävgrupp som infiltrerade extremistiska våldbejakande internetmiljöer, särskilt grupperna 764 och No lives matter (NLM). Gruppens syfte var att avslöja verkliga identiteter bakom anonyma konton och dela material med både polis och journalister.

Fallet som nu prövas i Umeå tingsrätt rör en 18-årig man som åtalas för över 70 brott, däribland mordförsök, våldtäkter och grovt djurplågeri. Det särskilda med brottsligenheten är att offren finns i flera olika länder, och den gemensamma nämnaren är att 18-åringen misstänks ha givit instruktioner till brotten över internet. Den åtalade kopplas till den extremistiska våldbejakande internetmiljön kring 764 och NLM.

Den nu åtalade 18-åringen dömdes redan 2024 för en rad allvarliga brott, inklusive grovt olaga tvång, uppmaning till självmord, barnpornografibrott, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott. Offret i det fallet var en 13-årig pojke som tvingades skära sig framför kameran.

Att få tag i det anonyma vittnet visade sig dock vara en utmaning för utredningen. Polisen gjorde efterlysningar både i riks-tv och på internetforumet Flashback, men utan framgång. På Flashback svarade ”NN” till och med att personen inte hade något att tillföra utredningen.

Åklagare Jenny Östling förklarar att vittnet inte förstod vilka uppgifter polisen var intresserad av. Genom avancerade polisiära efterforskningar lyckades man till slut lokalisera vittnet. Östling vill inte gå in på detaljer om hur detta gick till, men beskriver metoderna som ”ganska avancerade”.

I det aktuella vittnesmålet ska ”NN” berätta om 18-åringens påstådda inblandning i flera knivattacker i Hässelby sommaren 2024. Den misstänkte ska ha följt överfallen genom direktsändningar och gett uppmaningar till den minderåriga förövaren.

I utredningen finns chattar där det anonyma vittnet diskuterar attackerna med ett konto kopplat till 18-åringen. När ”NN” frågar hur den misstänkte fick den minderårige pojken att utföra dåden svarar kontot: ”Vi tvingade honom. Han skulle bli arresterad om han inte gjorde det.”

Sedan lagen om anonyma vittnen infördes den 1 januari 2025 har möjligheten använts i fyra olika brottsutredningar, men aldrig tidigare under en rättegång. För att domstolen ska godkänna ett anonymt vittne måste särskilda krav vara uppfyllda. Ärendet ska gälla allvarlig brottslighet, det ska vara lämpligt att vittnet hörs anonymt och det ska finnas en påtaglig risk att vittnet eller dess anhöriga utsätts för brott om identiteten röjs.

Syftet med verktyget är att bryta tystnadskultur och öka skyddet för vittnen. Men anonymiteten är också kontroversiell. Grundregeln i rättsstaten är att den som anklagas för brott ska veta varifrån uppgifter kommer för att kunna försvara sig.

Emily Töyrä, som företräder den åtalade 18-åringen, ifrågasätter starkt rättssäkerheten kring anonyma vittnen. Hon delar Advokatsamfundets kritik och menar att det i princip är omöjligt att försvara sig mot vad som sägs av ett anonymt vittne.

”Vi saknar nödvändig information för att bedöma hur stor tilltro vi ska sätta till uppgifterna. Det är angeläget att veta om personen tidigare har dömts för brott, om den har politiska eller andra engagemang som spelar in”, förklarar Töyrä.

Åklagare Jenny Östling anser däremot att just 764-fallet är ovanligt väl lämpat för att använda sig av ett anonymt vittne. Hon påpekar att den misstänkte aldrig träffat vittnet i verkliga livet. De känner bara till varandra genom de alias de verkat under på internet. Därför kan ändå 18-åringen veta varifrån vittnesmålet kommer, enligt Östling.

Åklagaren betonar också att vittnet fungerar som stödbevisning som kompletterar det övriga materialet i utredningen. ”Hade personen varit den enda bevisningen hade åklagaren inte åberopat vittnet”, säger hon.

Men advokaten Emily Töyrä anser att detta inte är tillräckligt. Tingsrättsförhandlingen närmar sig sitt slutskede, men redan nu vill hon se fallet vandra upp till Högsta domstolen. Rättsväsendet behöver tydlig vägledning kring anonyma vittnen, menar hon.

”Lagen har aldrig använts innan och det vore bra att tydligare veta dels när verktyget ska användas, dels hur ett sådant vittne ska värderas av domstolen”, förklarar Töyrä.

Nätverken 764 och No lives matter utgör del av en växande extremistisk rörelse som ibland benämns våldsbejakande misantropi. Till skillnad från andra extremistiska grupper som riktar hat och våld mot särskilda grupper, handlar det här om ett generellt hat mot människor.

Grupperna verkar framför allt i den digitala miljön och riktar in sig på att rekrytera och exploatera sårbara unga. Offer hittas på spelplattformar och forum för ätstörningar eller psykisk ohälsa. De som utsätts pressas ofta till att dokumentera när de skadar sig själva eller andra. Materialet blir sedan en slags trofé för utpressaren.

I Sverige har flera knivattacker kopplats till dessa extremistgrupper. I maj 2025 konstaterade Europol att flera svenska konton är aktiva i NLM:s Telegramgrupp. Där skämtar medlemmarna själva om att så många av dem verkar vara svenskar. ”Alla inom The Com som inte är amerikaner är svenskar”, skriver ett konto.