Kraftig ökning av vård i utlandet – regionen misstänker brott

Den kraftiga ökningen av utlandsvårdskostnader i Västra Götalandsregionen väcker oro hos ledningen. Under det senaste året har kostnaderna för vård utomlands mer än fördubblats, från 39 miljoner kronor 2022 till hela 101 miljoner kronor förra året. Detta skapar frustration hos regionens ledning som saknar insyn i vad pengarna faktiskt går till.

My Alnebratt, socialdemokrat och ordförande för den operativa hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen, uttrycker stark oro över situationen. Hon påpekar att regionen inte får någon detaljerad information om vilka länder det gäller eller vilken typ av vård som utförts. Försäkringskassan fattar besluten och skickar sedan fakturan till regionen, utan att bifoga något utförligt underlag.

”Vi vet ingenting om de här pengarna. Inget om vilket land det gäller, eller vilken vård som utförts. Men min erfarenhet säger mig att när det handlar om så stora summor – då finns det fusk med i bilden”, säger Alnebratt.

Problemet sträcker sig även till det särskilda tandvårdsstödet, ett stöd riktat till personer med underliggande sjukdomar eller funktionsnedsättningar som ökar risken för dålig tandhälsa. Den totala kostnaden för detta stöd uppgår till cirka 250 miljoner kronor årligen. Till skillnad från utlandsvården har regionen här möjlighet att granska enskilda fakturor och stoppa utbetalningar vid misstänkta felaktigheter.

Granskningsarbetet inom tandvårdsstödet visar på alarmerande resultat. Under 2024 stoppades 18 procent av de granskade fakturorna på grund av felaktigheter. Året därpå ökade denna siffra markant till hela 34 procent, vilket tyder på omfattande problem inom systemet.

”Vi vet alltså att det finns grova brister, hittar ekonomisk brottslighet och ser att patientsäkerheten är hotad. Men vi kan inte stoppa aktörerna. Det kan bara Försäkringskassan göra”, förklarar Alnebratt.

För att komma till rätta med situationen har Alnebratt tillsammans med Helen Eliasson, båda socialdemokratiska regiontoppar, skickat ett brev till Försäkringskassans generaldirektör. I brevet uppmanar de myndigheten att skärpa sina insatser mot vad de beskriver som misstänkt välfärdsbrottslighet.

Regionledningen anser att både utlandsvården och det särskilda tandvårdsstödet kräver betydligt mer noggrann granskning och hårdare uppföljning från Försäkringskassans sida. Den nuvarande situationen, där stora summor betalas ut utan tillräcklig kontroll, är enligt dem ohållbar och öppnar för systematiskt missbruk av välfärdssystemen.

”Jag antar att generaldirektören inte förstår hur stora problem det finns på det här området. För min del är jag förbannad över att det kan få fortsätta så här”, säger Alnebratt.

Problemet med bristande kontroll inom välfärdssystemen är inte unikt för Västra Götalandsregionen. Liknande utmaningar har rapporterats från andra regioner, vilket tyder på ett nationellt problem som kräver samordnade insatser från både regionala och statliga myndigheter.

En central fråga i sammanhanget är balansen mellan tillgänglighet och kontroll. Systemen för vård utomlands och särskilt tandvårdsstöd är utformade för att hjälpa utsatta grupper, men när kontrollmekanismerna brister riskerar betydande resurser att gå till fel ändamål. Detta drabbar i slutändan de som verkligen behöver stödet och urholkar förtroendet för välfärdssystemen.

Enligt Dagens Nyheter har Försäkringskassan bekräftat att brevet har nått generaldirektören. Myndighetens stab undersöker nu hur de ska hantera frågan och vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka kontrollen inom de aktuella stödsystemen.

För Västra Götalandsregionen handlar det om betydande summor som skulle kunna användas till andra vårdinsatser. Som nationalekonom är Alnebratt särskilt angelägen om att varje skattekrona används ändamålsenligt och effektivt, något som driver hennes engagemang i jakten på de som missbrukar välfärdssystemen.