Tvåfrontskritik mot Trump efter affären med Putin

Ledamöter i den amerikanska senatens utrikesutskott ifrågasätter nu lagligheten i det kontroversiella dieselavtal som president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin har enats om. I ett gemensamt uttalande varnar ledamöterna för att avtalet kan strida mot USA:s sanktionslagar och att kongressen inte getts det inflytande som krävs. Även republikaner står bakom de skarpa formuleringarna, vilket gör utspelet ovanligt. Öppen kritik mot en sittande president från det egna partiets ledamöter är sällsynt.

Enligt uppgifter som har fått spridning i Washington handlar avtalet om att återuppta leveranser av rysk diesel till den amerikanska marknaden. USA införde i mars 2022 ett fullständigt importförbud mot rysk råolja och petroleumprodukter. Ett nytt dieselavtal skulle därmed kräva att förbudet upphävs eller att administrationen hittar en juridisk konstruktion för att kringgå det. Flera ledamöter i utrikesutskottet menar att presidenten inte har mandat att göra det på egen hand.

Kärnan i kritiken rör maktbalansen mellan presidenten och kongressen. Genom den så kallade IEEPA-lagen har presidenten långtgående befogenheter att hantera internationella nödlägen, men kongressen har också verktyg för att stoppa överenskommelser. Dessutom har CAATSA-lagen, som infördes för att bestraffa Ryssland för dess agerande i bland annat Ukraina, lagt ytterligare restriktioner på energisamarbete med Moskva. Att avtalet nu ifrågasätts av ledamöter från båda partierna innebär att Trumpadministrationen kan få svårt att genomföra det utan långdragna juridiska processer.

Diesel är ingen marginell produkt. Det är ett av världens viktigaste drivmedel för lastbilstrafik, jordbruk, byggindustri och gruvdrift. Priset på diesel får snabbt genomslag i transportsektorn och därmed på livsmedelspriser och konsumentvaror i stora delar av världen. Ett avtal som ökar tillgången på rysk diesel skulle kunna pressa priserna på kort sikt, särskilt i Europa och USA. Men osäkerheten kring avtalets juridiska status kan i stället skapa nya svängningar på marknaden, eftersom handlare inte vet om leveranserna faktiskt kommer att tillåtas.

Ryssland är sedan länge en av världens största dieselexportörer. Före EU:s importförbud gick en stor del av de ryska volymerna till Europa. Efter krigsutbrottet i Ukraina och sanktionerna 2023 har flödena i stället styrts om till Turkiet, Brasilien, Saudiarabien och flera afrikanska länder. Ryska energibolag som Rosneft, Lukoil och Gazprom Neft har fått anpassa sig till ett mer komplext handelsmönster med rabatter och alternativa betalningsvägar. Ett avtal med USA skulle ge dessa bolag tillgång till en betydande marknad och förändra de globala handelsströmmarna på nytt.

För europeiska länder är frågan känslig. EU har tillsammans med G7-länderna infört både importförbud och ett pristak på ryska petroleumprodukter. Syftet är att minska Rysslands intäkter samtidigt som den globala energiförsörjningen inte störs. Om USA nu öppnar dörren för rysk diesel skulle det undergräva den gemensamma sanktionsfronten. Europeiska diplomater följer därför utskottets utspel med stor uppmärksamhet. Samtidigt har flera länder i Europa investerat i nya leverantörer och raffinaderikapacitet för att minska beroendet av rysk energi.

Den politiska splittringen i Washington uppmärksammas nu också av forskare. Alvar Atterving-Blomgren, som forskar kring transatlantiska relationer och säkerhetspolitik, säger att utspelet visar hur Trumps energipolitik håller på att bli en börda för det egna partiet. ”Allt fler ser Trump som en belastning”, säger han. ”Republikaner i utrikesutskottet har historiskt varit lojala mot presidentens utrikespolitik, men när lagligheten i ett avtal med Ryssland ifrågasätts av det egna partiet signalerar det att gränsen är nådd.”

Frågan om dieselavtalet väntas nu bli föremål för utfrågningar i senaten. Ledamöterna har begärt att få ta del av de dokument som ligger till grund för uppgörelsen. Det är ännu oklart om administrationen kommer att lämna ut dem. En sak är emellertid säker: det som från början presenterades som en energipolitisk överenskommelse har utvecklats till en konstitutionell strid om presidentens makt, Rysslands roll på världsmarknaden och USA:s trovärdighet som partner i sanktionsarbetet.