Lättare att introducera genförändrade växter i EU

EU-parlamentet har efter en flerårig lagstiftningsprocess röstat igenom en ny förordning som kan förändra hur växter förädlade med moderna genomiska tekniker hanteras inom unionen. Den nya regelverket innebär en betydande förskjutning i synen på genetiskt modifierade organismer och väntas träda i kraft sommaren 2028.

Den nya förordningen innebär att växter som fått genetiska förändringar som också skulle kunna ha uppkommit spontant eller genom konventionell förädling inte längre kommer att regleras som genetiskt modifierade organismer, GMO. Detta markerar ett tydligt brott mot den tidigare mer restriktiva lagstiftningen och öppnar för enklare vägar att introducera genförändrade växter på den europeiska marknaden.

Genteknik har länge erbjudit möjligheter att förändra egenskaperna hos både växter och djur, men den nuvarande EU-lagstiftningen har varit särskilt rigorös. Med hjälp av nya tekniker som gensaxen Crispr/Cas9 har processen blivit betydligt enklare och mer tillgänglig än tidigare. Många inom forskning och lantbrukssektorn har länge ansett att regelverket varit för strikt, vilket lett till att EU halkat efter i utvecklingen jämfört med andra delar av världen.

Ett av huvudsyftena med det nya regelverket är att underlätta introduktionen av växter som förändrats med nya genomiska tekniker inom EU. Detta kan få omfattande konsekvenser för jordbruket och livsmedelsproduktionen i medlemsländerna.

Annelie Carlsbecker, som är kansliansvarig vid Gentekniknämnden, betonar förordningens stora betydelse. Gentekniknämnden är den svenska myndighet som ansvarar för att övervaka användningen av genteknik inom bland annat jordbruket. Enligt Carlsbecker kan den nya lagstiftningen få särskilt stor betydelse för möjligheten att utveckla bladmögelresistent potatis, ett forskningsområde där Sverige ligger i framkant.

”I slutändan handlar det om vad vi äter och möjligheten att snabbt ta fram nya växtsorter som går att odla i ett förändrat klimat och med mindre klimat- och miljöavtryck”, skriver hon i ett mejl angående den nya förordningen. Detta understryker den potentiella vikten av förändringen för framtidens livsmedelsförsörjning i en tid av klimatförändringar.

Frågan om genetiskt modifierade växter och djur väcker dock starka känslor hos allmänheten. För att kartlägga svenska folkets inställning genomförde Gentekniknämnden tillsammans med undersökningsföretaget Novus en omfattande undersökning förra året. Drygt 2 000 svenskar konfronterades med ett antal autentiska fall av växter eller djur som förändrats med hjälp av den nya gensaxtekniken. Hälften av de tillfrågade fick ta ställning till fyra olika genförändrade växtsorter, medan den andra hälften fick tycka till om fyra djur.

Resultaten visade en överlag positiv inställning till förändrade växter bland majoriteten av de tillfrågade. Dock visade sig syftet med förändringen vara helt avgörande för svenskarnas inställning. När målet är att minska behovet av bekämpningsmedel, göra grödor nyttigare eller öka deras motståndskraft mot klimatförändringar, är svensken överlag positivt inställd till tekniken.

Undersökningen inkluderade praktiska exempel som potatis med skydd mot bladmögel, vilket kan innebära mindre användning av bekämpningsmedel, kortare majs som står emot oväder bättre, D-vitaminberikad tomat samt lila morot där syftet inte är något annat än färgen.

När det gäller genförändrade djur inom lantbruk eller fiskodling råder däremot en mer skeptisk attityd bland svenska folket. Exemplen i undersökningen omfattade bland annat gris motståndskraftig mot allvarlig virussjukdom, som nyligen godkänts av FDA i USA, mjölkkor utan horn för att undvika skador, fisk med ökad muskelmassa som redan odlas i Japan, samt höns som lägger allergivänliga ägg.

Den nya förordningen representerar en viktig vändpunkt i EU:s hantering av genteknik inom jordbruket. Med implementering sommaren 2028 står unionen inför en period av förändring som kan påverka allt från forskningsinvesteringar till konsumentval. Samtidigt återstår att se hur medlemsländerna kommer att hantera de etiska och praktiska frågorna kring tekniken, samt hur konsumenternas acceptans kommer att utvecklas över tid.