Regeringen signalerar nu en tydlig kursändring för den svenska högskolan. Efter över ett decennium av kraftig expansion vill Liberalerna se färre utbildningsplatser på landets universitet och högskolor. Partiet, som sitter i regeringsställning, menar att kvaliteten på utbildningarna har fått stå tillbaka när antalet studenter ökat utan motsvarande resurstillskott.

Sedan 2014 har svenska lärosäten byggts ut med drygt 30 000 nya utbildningsplatser. Men tillväxten har inte följts av en proportionell ökning av lärarresurser, vilket fått konkreta konsekvenser för undervisningens kvalitet. Svenska studenter har i snitt endast tio timmars lärarledd undervisning per vecka, och för vissa utbildningar är siffran så låg som fyra timmar. Problembilden har varit föremål för omfattande kritik, inte minst från Sveriges förenade studentkårer som länge påtalat bristerna.

I ett internationellt perspektiv sticker Sverige ut på ett negativt sätt. Bland jämförbara länder är det i praktiken bara Finland som har ännu färre lärarledda timmar per student. Högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) konstaterar att situationen är ohållbar och kräver kraftfulla åtgärder.

”Det är uppenbart att det är ett problem,” säger ministern, som menar att den svenska högskolan inte ska fungera som en dold arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Uttalandet är en tydlig pik mot tidigare regeringar som valt att expandera antalet utbildningsplatser utan att tillföra motsvarande finansiering.

Liberalernas kritik riktar sig särskilt mot de beslut som fattades under coronapandemin, när den socialdemokratiskt ledda regeringen utökade antalet platser på lärosätena utan att öka anslagen. Enligt Edholm handlade det i praktiken om att dölja arbetslöshetssiffror genom att placera individer i högskolestudier de annars kanske inte skulle ha påbörjat.

”Då gömmer man ett antal individer från arbetslöshetsstatistiken genom att ge dem en plats på en högre utbildning som de annars kanske inte skulle ha gått,” förklarar Edholm. Hon betonar att det är oansvarigt att utlova fler platser om man inte samtidigt säkerställer finansieringen.

Enligt Liberalernas analys har Sverige nu ”nått vägs ände” när det gäller balansen mellan antalet studenter och utbildningarnas kvalitet. Kostnaden per student har sjunkit i takt med att antalet studerande ökat, vilket direkt påverkat undervisningens omfattning och kvalitet.

Höstterminen 2025 var 391 000 studenter registrerade på grundnivå och avancerad nivå enligt preliminära uppgifter från Universitetskanslersämbetet. Trots att Liberalerna tydligt signalerar att antalet platser måste minska kan ministern ännu inte precisera exakt hur stor reduktionen ska vara. Det är en fråga som en framtida regering behöver avgöra genom noggrann kalibrering.

Edholm pekar på att balansgången mellan bildningsperspektivet för den enskilda individen och arbetslivets behov är komplicerad. Men hon är tydlig med att den nuvarande modellen med färre undervisningstimmar och samtidigt fler studenter med låga förkunskaper inte fungerar. Kombinationen skapar enligt ministern en negativ spiral som drabbar både studenter och samhälle.

En av de mest allvarliga konsekvenserna är de omfattande avhoppen från utbildningarna. När studenter inte får tillräckligt stöd och undervisning ökar risken att de avbryter sina studier i förtid. Edholm ser detta som problematiskt ur flera perspektiv.

”Det är ett slöseri med individens kraft och vilja att plugga, men också på skattebetalarnas pengar,” konstaterar ministern.

Förslaget om att minska antalet utbildningsplatser väcker frågor om hur svensk högskola ska utvecklas framöver. Å ena sidan finns behovet av bredare tillgång till högre utbildning i ett alltmer kunskapsintensivt samhälle. Å andra sidan riskerar kvalitetsbrister att urholka värdet av examina och minska studenternas chanser på arbetsmarknaden.

Liberalernas vallöfte innebär således en ideologisk markering mot tidigare expansionspolitik. Partiet vill se en högskola där färre studenter får mer kvalitativ undervisning, snarare än en massutbildning med begränsade resurser per student. Hur denna vision kommer att förverkligas i praktiken återstår att se, men signalerna om en omfattande omställning av svensk högskolepolitik är nu tydliga.