Migrationsverkets personal hängs ut i sociala medier

Migrationsverkets handläggare upplever en allt tuffare arbetssituation. Anställda får samtal på sina privata mobiltelefoner och namnges på sociala medier, ibland i samband med enskilda medborgarskapsärenden. Enligt Sarah Sjudin, sektionschef i Region väst, är detta ett återkommande problem som har blivit värre.

– Jag tycker att klimatet har försämrats. Det kryper liksom närmare och närmare in i våra medarbetares privatliv, säger hon.

Den senaste tidens uthängningar har bland annat rört vänsterpartisten och riksdagsledamoten Mohamed Ali. Han förekommer i en utredning om valfusk och nekades medborgarskap 2024 på grund av skulder. 2026 beviljades hans ansökan trots att skulderna kvarstod.

På plattformen X har en bild på Alis medborgarskapsbevis från februari i år delats. På handlingen syns även namnen på de handläggare som arbetat med ärendet. Det har lett till nya påtryckningar mot enskilda tjänstemän.

Migrationsverket har med anledning av det uppmärksammade fallet gått ut med information till sina anställda. I ett utskick skriver myndigheten att man ser ”allvarligt på uthängningar i sociala medier”. Man framhåller också att medborgarskapsärenden genomgår utförliga kontroller och att en gedigen utredning görs för att säkerställa att den sökande uppfyller lagkraven.

Sarah Sjudin vill inte bekräfta om utskicket direkt kopplas till Mohamed Alis ärende.

– Jag kan inte kommentera det. Detta händer då och då och vi tycker att det är viktigt att vi går ut och påminner om det, säger hon.

Samtidigt är hon tydlig med att myndigheten ser allvarligt på att handläggare och deras ärenden döms ut på sociala medier.

– Man får givetvis ha åsikter, men många saknar helhetsbilden. Då är det väldigt lätt att sitta och skriva på sociala medier om någonting som man faktiskt inte har en susning om. Det blir ju liksom lite amatörhandläggning. Det är som att jag skulle sitta här och bedöma hur polismyndigheten utreder brott. Den kompetensen har ju inte jag.

Enligt Sjudin är det vanligast att handläggares namn sprids och att de sedan får samtal och meddelanden. I vissa fall har människor också trakasserats i sina hem.

– Man får givetvis kontakta våra medarbetare på deras tjänstetelefon, men det är olämpligt att ringa på deras privata telefon, säger hon.

Hon uppger att myndigheten inte har gjort några polisanmälningar från sin sida med anledning av händelserna.

Händelsen sätter ljus på en bredare fråga om hur offentliganställda skyddas i samband med känsliga myndighetsbeslut. Medborgarskapsfrågor rör människors framtid och väcker ofta starka känslor, vilket gör handläggarna särskilt utsatta. Att namn, bilder och handlingar sprids på nätet gör att gränsen mellan yrkesroll och privatliv snabbt suddas ut.

Flera myndigheter har under senare år beskrivit hur hot och trakasserier mot tjänstemän ökat, inte minst inom områden där beslut uppfattas som kontroversiella. För den enskilde handläggaren kan det handla om allt från enstaka kränkande kommentarer till en långvarig situation med påtryckningar. Det påverkar både arbetsmiljön och riskerar att avskräcka personal från att söka sig till eller stanna kvar i utsatta yrkesroller.

I Sverige görs en bedömning av den sökandes vandel i medborgarskapsärenden, och skulder kan ha betydelse för om en person anses uppfylla kraven. Samtidigt är varje ärende en helhetsbedömning där omständigheterna kan förändras över tid. Exakt vilka omständigheter som låg till grund för beslutet i Mohamed Alis fall har inte offentliggjorts.

Sarah Sjudin vill inte spekulera i enskilda bedömningar. Men hon är tydlig med att trakasserierna får konsekvenser för dem som arbetar med frågorna.

– Man får givetvis ha åsikter, men många saknar helhetsbilden, säger hon.

Migrationsverket uppger att man tar situationen på allvar och att man kontinuerligt arbetar med stöd till medarbetare som utsätts. Frågan om hur långt yttrandefriheten går i relation till skyddet för enskilda tjänstemän lär dock fortsätta att aktualiseras, inte minst när känsliga ärenden hamnar i hetluften på sociala medier.