En polis i Sverige står åtalad för grovt brott mot tystnadsplikten, dataintrång och grovt dataintrång efter att ha genomfört upprepade olovliga sökningar i polisiära register. Uppgifterna ska ha lämnats ut till en företagare som arbetar med återtagande av stulna bilar som förts utomlands. Enligt åtalet har polismannen vid totalt 21 tillfällen lämnat ut sekretessbelagda uppgifter, och dessutom genomfört 16 olovliga slagningar på sina egna närstående.

Fallet uppdagades när polisens underrättelseenhet noterade avvikande slagningsmönster i de interna systemen. Enligt åklagare Per Nichols vid Särskilda åklagarkammaren är det rutinmässiga kontroller som möjliggjorde upptäckten. Han betonar att polisens register innehåller mycket känslig information som är nödvändig för verksamheten, men att det samtidigt ställer höga krav på kontroll och efterlevnad.

”Polisen har väldigt integritetskränkande och ingående register som är helt nödvändiga i polisverksamheten. Men för att lagstiftaren ska acceptera sådana register måste registerhållaren enligt lag bedriva kontrollverksamhet”, säger Per Nichols.

Samarbetet mellan polismannen och företagaren ska ha pågått sedan 2021. Företagaren, som arbetar med att lokalisera och återta stulna fordon som förts utomlands, ska ha kontaktat polisen, som han känner privat, vid upprepade tillfällen. Frågorna har bland annat rört huruvida specifika bilar är beslagtagna, om de stoppats någonstans eller om de är internationellt efterlysta.

Mönstret har varit återkommande: företagaren skickade sina förfrågningar till polismannens privata mejladress, som i sin tur vidarebefordrade dem till sin tjänstemail. Därefter genomförde polismannen sökningar i polisiära register och lämnade ut den sekretessbelagda informationen till företagaren.

I början av maj väcktes åtal mot polismannen. Enligt stämningsansökan har han missbrukat sin ställning som polisman, vilket kan försvåra rättsvårdande myndigheters möjligheter att utreda och beivra brott. Åklagaren anser att brottsligheten är att betrakta som grov, både på grund av omfattningen och bredden av slagningarna.

”Jag menar att brottet är grovt dels för att det har varit omfattande slagningar och dels på grund av bredden, då han har berett sig tillgång till flera olika system. Poliser kan dömas för enstaka slagningar som inte har med jobbet att göra”, förklarar Per Nichols.

Företagaren har under förhör bekräftat att han skickat förfrågningar till polismannen. Han har förklarat att det var ett sätt att komma vidare snabbare i besvärliga utlandsärenden, där den reguljära vägen via polisens växel 114 14 ofta innebär långa väntetider. Enligt företagaren kan det ta upp till två timmar att komma fram via den ordinarie telefonlinjen.

Åklagaren avfärdar dock denna förklaring. Han menar att det inte spelar någon roll vad uppgifterna ska användas till eller vilka motiv som ligger bakom.

”Det handlar om att den som har behörighet att använda polisens system inte får missbruka den oavsett vad den bakomliggande förklaringen är. Vare sig det rör sig om något allmänt behjärtansvärt skäl eller om det är något direkt kriminellt”, säger Per Nichols.

Polismannen har i förhör medgett att han gjort vissa sökningar åt företagaren, men hävdar att det var inom ramen för hans arbetsuppgifter och att han aldrig haft uppsåt att begå brott. Han beskriver det som en serviceåtgärd och menar att ett förtroende gradvis byggts upp mellan honom och företagaren.

”Det har väl byggts upp ett förtroende. Okej, kanske lite, att han har fått direktaccess, som inte andra har fått. Men det har blivit så. Det är en arbetsuppgift, en serviceåtgärd när man ringer in och vill ha hjälp i ett ärende”, sa polismannen under förhöret.

Utredningen har inte kunnat visa att polismannen erhållit ekonomisk ersättning för uppgifterna. Däremot framkom det att han följde med på en konferensresa till Nice om fordonsbrott och bedrägerier, som företagaren hade bekostat. Åklagaren har valt att inte åtala polismannen för detta, då bevisen ur rättslig synpunkt bedöms ligga på gränsen till vad som skulle kunna utgöra mutbrott.

Vid rättegången i början av maj yrkade åklagaren på fängelsestraff för polismannen. Domen förväntas meddelas inom kort och fallet belyser den viktiga balansen mellan polisens behov av omfattande register och kravet på strikt integritetsskydd och lagenlighet i användningen av dessa system.