Regeringen har nu beslutat att påskynda arbetet med att införa tillståndsplikt för familjehem i Sverige. Bakgrunden är flera uppmärksammade fall där barn har skadats i olämpliga familjehem, vilket har väckt stark kritik mot dagens system där kontroller och uppföljning har brustit.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) betonar allvaret i situationen och pekar på att barn som redan kan ha varit utsatta för övergrepp riskerar att hamna i nya osäkra miljöer när de placeras i familjehem. Det är en oacceptabel situation som kräver kraftfulla åtgärder, enligt ministern.

”Det finns något djupt beklagligt i att barn som kan ha varit utsatta för sexuella övergrepp och går från en otrygghet till en annan otrygghet. Det är grunden till att vi måste få till ett nationellt tillstånd över vem som får driva familjehem”, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Dagens system uppvisar betydande brister när det gäller kontroll och informationsutbyte mellan kommuner. Ett jourhem eller familjehem som har förlorat sitt kontrakt i en kommun kan utan problem etablera sig i en annan kommun, utan att information om tidigare missförhållanden följer med. Detta har skapat en farlig situation där olämpliga aktörer kan fortsätta sin verksamhet trots dokumenterade problem.

Situationen har förvärrats av att mer resurser har lagts på att kontrollera HVB-hem, som är tillståndspliktiga verksamheter. Detta har indirekt lett till att oseriösa aktörer som tidigare drev HVB-hem har kunnat kringgå systemet genom att i stället starta så kallade ”falska familjehem”. I dessa verksamheter har flera barn bott i samma hus, vilket strider mot intentionerna med familjehemsvård.

Med den nya tillståndsplikten som regeringen nu driver på för familjehem kommer ett nationellt system att införas. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska få förstärkta resurser för att granska familjehem, vilket ska göra det enklare för socialtjänsten att undvika oseriösa aktörer.

Socialtjänstministern understryker att förslaget är helt nödvändigt, men poängterar samtidigt att kommunernas ansvar för barn i familjehemsvård kvarstår. Det nationella registret ska fungera som ett stöd för kommunerna i deras bedömningar och uppföljning.

Ett viktigt budskap från Waltersson Grönvall är att socialtjänsten måste ta barns berättelser och information på allvar. Hon pekar på att det i flera uppmärksammade fall har funnits upprepade varningssignaler som inte har åtgärdats.

”Om socialtjänsten väljer att inte agera på upprepad information, vilket vi sett exempel på, är det att klassa som tjänstefel”, säger socialtjänstministern.

IVO har nu fått i uppdrag att bli ansvarig myndighet för att förbereda en lagrådsremiss. Detta arbete ska ske i nära dialog med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Tillsammans ska de ta fram konkreta förslag på vilka åtgärder som behövs för att förbereda tillståndsplikten och inrättandet av det nationella registret.

Regeringen har satt en tydlig tidsgräns för uppdraget. IVO ska redovisa sitt arbete senast den 29 januari 2027, vilket ger myndigheten drygt två år på sig att ta fram ett genomarbetat förslag som ska säkerställa att framtida system verkligen skyddar utsatta barn.

Beslutet att införa tillståndsplikt för familjehem representerar en omfattande förändring av hur barn i samhällsvård följs upp och skyddas. Det nationella registret förväntas ge socialtjänster runt om i landet tillgång till viktig information som i dag inte följer med när aktörer byter verksamhetsort.

Förslaget är en del av en större satsning på att stärka skyddet för barn i samhällsvård och kommer sannolikt att kräva både nya resurser och förändringar i arbetssätt för berörda myndigheter och kommuner. Målet är att skapa ett system där barn som redan har upplevt traumer och svårigheter ska kunna få den trygga och stabila vård de har rätt till.