Så blev Sverige Trumpministrarnas ögonsten i Nato

En ny informell krets inom Nato har tagit form, med USA som motor och Sverige som en av de utvalda. Gruppen kallas Bergengruppen efter den norska marinbasen Haakonsvern i Bergen, där första mötet hölls i juni 2026. Förutom USA ingår Tyskland, Polen, Nederländerna, Norge, Finland och Sverige. Ett nytt möte är planerat i Polen i november.

Initiativet drivs av USA:s biträdande försvarsminister Elbridge Colby. Han väckte uppmärksamhet när han i februari talade till Natos försvarsministrar i Bryssel och presenterade vad Vita huset kallar Nato 3.0. Kärnan i budskapet är att Europa måste ta ett större ansvar för sitt eget konventionella försvar, medan USA fokuserar på kärnvapenavskräckning, ledningssystem och insatser i andra delar av världen. Colby har kallat medlemmarna i Bergengruppen för ”högpresterande allierade”.

För Sverige är platsen i kretsen ett kvitto på den nya ställning som landet fått efter Natointrädet den 7 mars 2024. Statsminister Ulf Kristersson hyllades med stående ovationer i den amerikanska kongressen, och på försvarsområdet har relationen fördjupats snabbt. Regeringen har tecknat ett DCA-avtal som ger USA tillgång till 17 svenska militärbaser, och Försvarsmakten har köpt amerikanska system som luftvärnssystemet Patriot och raketartillerisystemet Himars.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) betonar att gruppen ger Sverige möjlighet att påverka USA direkt. ”Vi vill naturligtvis ha inflytande och kunna påverka USA som en viktig allierad i Nato”, säger han. Han tonar ner kritiken mot att gruppen skapas utanför Natos ordinarie strukturer. Mindre grupper är vanliga, så länge övriga allierade hålls informerade, enligt Jonson.

Tempot i USA:s omprövning av försvaret i Europa har ökat under året. USA:s försvarsminister Pete Hegseth har inlett en granskning av den amerikanska militära närvaron, och översynen leds av Elbridge Colby. Den ska vara klar före jul. Pentagon har skickat ett frågeformulär till allierade som tolkats som ett lojalitetstest. Frågorna handlar bland annat om vapeninköp, stöd till USA:s utrikespolitik och om USA får använda baser och luftrum i de berörda länderna. Sverige har svarat, men svaren är sekretessbelagda.

Flera bedömare ser Bergengruppen som ett uttryck för Trumpadministrationens otålighet och handlingsinriktning. Tormod Heier, professor vid Forsvarets høgskole i Oslo, menar att gruppen består av en militärindustriell kärna som skulle vara avgörande i händelse av krig med Ryssland. Enligt honom kan samarbetet leda till industriell massproduktion av konventionell försvarsmateriel, något som europeiska Natoländer behöver om de ska ta ett större ansvar för incidenter, kriser och högintensiva stridsoperationer.

Även geografin spelar in. Bergengruppen omfattar flera av Natos mest utsatta områden: Östersjön, utloppet till Atlanten och Arktis. Iro Särkkä, seniorforskare vid Finlands utrikespolitiska institut, talar om ett nordligt säkerhetskomplex. Hon konstaterar att USA i dag har större intresse av norra Europa än under perioden efter 11 september-attackerna. ”Man skulle kunna hävda att tyngdpunkten när det gäller säkerhet i Europa har förskjutits från södra och Centraleuropa till den norra flanken”, säger hon. Hon beskriver kretsen som ”de villigas koalition”.

De nordiska länderna har dock olika strategier gentemot Washington. Norge har varit med i Nato sedan starten 1949 och har en lång historia av nära samarbete med USA. Norges statsminister Jonas Gahr Støre mottogs varmt i Vita huset förra året. Finlands president Alexander Stubb har satsat på golfdiplomati, bland annat med en runda på Trumps bana i Florida. Sverige har hållit en lägre profil, men har samtidigt byggt upp banden genom vapeninköp, basavtal och ett ökat försvarssamarbete.

Stephen Flanagan, seniorforskare vid Rand Corporation, tror att USA vill använda Bergengruppen för att få allierade att satsa mer på försvar. Han pekar också på en tydlig industriell dimension. ”Jag tror att det under den agendan också finns en fråga om att uppmuntra allierade att köpa mer amerikansk försvarsmateriel”, säger han.

Kritiker varnar för att USA:s agerande kan splittra Nato. Danmark fick ingen plats i Bergengruppen, vilket enligt uppgifter hänger samman med konflikten om Grönland. De baltiska staterna, Storbritannien och Frankrike står också utanför. Leo Michel, säkerhetspolitisk expert vid Atlantic Council, ser varningssignaler i att kretsen leds av Trumplägret. Han frågar sig varför de baltiska länderna, som ligger nära Ryssland och satsar på försvaret, inte är med.

Trots invändningarna ser gruppen ut att bli en allt viktigare kanal för Sveriges relation till Washington. Med svensk försvarsindustri, ett geografiskt läge vid norra flanken och en påtaglig vilja att rusta har Sverige klättrat in i den krets som USA vill odla. Frågan är vad det betyder för Natos sammanhållning i stort.