Hård kritik från KD efter strandade förhandlingarna i Region Stockholm

Förhandlingarna om ett nytt politiskt styre i Region Stockholm har brutit samman. Enligt uppgifter till Dagens Nyheter är orsaken oenighet om driftformerna i hälso- och sjukvården, en fråga som under flera mandatperioder varit en av de hetaste politiska stridsfrågorna i regionen.

Kristdemokraterna, som varit en av parterna i samtalen, riktar nu skarp kritik mot hur processen hanterats. Carl-Johan Schiller, en av KD:s mest framträdande företrädare i Region Stockholm, bekräftar att samtalen strandat.

Bakgrunden är de förhandlingar som inleddes efter valet i september, då ingen av de två traditionella blocken fick egen majoritet i regionfullmäktige. Flera partier har suttit vid bordet, men när diskussionerna konkretiserades kring hur vården ska organiseras sprack samtalen.

Frågan om driftformer handlar i grunden om vem som ska utföra vården – regionen själv eller privata vårdgivare. I Stockholm har en blandning av offentliga och privata aktörer länge varit verklighet, inte minst inom det så kallade vårdvalet där patienten själv väljer vårdcentral. Men frågan är djupt ideologiskt laddad. För KD och andra borgerliga partier är valfriheten en grundbult i vårdpolitiken. För den rödgröna sidan handlar det i stället om att värna en likvärdig vård och stärka den offentliga styrningen.

Region Stockholm är en av Sveriges tyngsta politiska instanser. Med ansvar för hälso- och sjukvården åt cirka 2,4 miljoner invånare är regionen landets största, och dess beslut får återverkningar långt utanför länet. Regionen är också en av landets största arbetsgivare och en avgörande aktör för de många företag som är verksamma på vårdmarknaden. För bolag inom exempelvis primärvård, diagnostik och specialistsjukvård innebär ett politiskt dödläge i Stockholm direkt påverkan på planering och investeringar.

Det politiska läget i regionen har varit skört under flera mandatperioder. Varken det borgerliga blocket eller den rödgröna sidan har haft egen majoritet, vilket har tvingat fram blocköverskridande lösningar. Just driftformerna har gång på gång visat sig vara svårast att enas om.

Enligt uppgifter till DN ska parterna ha varit nära en uppgörelse så sent som under de senaste dagarna. Men när frågan om hur vården ska drivas ställdes på sin spets sprack samtalen, och något nytt möte är ännu inte inbokat.

För vårdens del innebär det strandade läget att flera viktiga beslut nu kan komma att skjutas på framtiden. Det gäller inte minst frågor om akutsjukvårdens struktur, utvecklingen av vårdcentralerna och de stora investeringar som väntar i både nya vårdplatser och sjukhusbyggen.

KD:s kritik handlar inte bara om sakfrågan utan också om hur motparterna agerat. Enligt partiet har det funnits en vilja att driva igenom en modell som i praktiken skulle minska utrymmet för privata vårdgivare, något KD menar skulle slå mot både tillgängligheten och patientsäkerheten.

Debatten om offentlig och privat vård är inte unik för Stockholm. Liknande strider har utspelat sig i flera andra regioner, däribland Västra Götaland och Skåne. I båda har man under de senaste åren sökt nya vägar där privata aktörer fått fortsätta verka, men inom tydligare ramar och med en starkare offentlig uppföljning.

I Stockholm lär frågan nu bli föremål för fortsatta diskussioner. Frågan är om parterna lyckas hitta en väg tillbaka till förhandlingsbordet, eller om regionen går mot en period av fortsatt politisk osäkerhet. Det som står på spel är inte bara makten över regionen, utan i hög grad hur vården ska formas för de många invånare som är beroende av den varje dag.