Mörkret väcker oro hos kvinnor: ”Det kan hända vem som helst”

Piskljuden ekar mot väggarna. Linnea Grass håller armarna över huvudet medan instruktören slår mot hennes underarmar. Det ser ut att göra ont, men hon är här frivilligt. Snart är det hon som ska slå. Runt trettio kvinnor har samlats i Stockholm för en kurs i självförsvar – tekniker som de hoppas aldrig behöva använda.

– Det var min sambo som anmälde mig och min kompis hit, så att vi skulle känna oss tryggare, säger Linnea.

Kursen drivs av Självförsvarsskolan, som startades 2012 av poliser, ordningsvakter och brottsofferstödjare. Den varvar praktiska övningar med teori om säkerhetshjälpmedel och juridiken kring nödvärn. Många som går kursen har själva utsatts för brott, medan andra av olika skäl vill vara anonyma. Instruktörerna vill också vara anonyma av säkerhetsskäl, eftersom många offentliga personer och brottsoffer deltar.

För 27-åriga Bipasha Das väcktes oron efter nyheter om överfallsvåldtäkter. Hon började fundera på att gå kursen för ett år sedan.

– Vissa händelser kändes plötsligt väldigt nära. Som att det kan hända vem som helst, oavsett var, när eller hur man ser ut, säger hon.

Linnea har en kluven känsla inför kursen. Å ena sidan vill hon kunna försvara sig, å andra sidan önskar hon att det inte skulle behövas.

– Jag blir provocerad. Att jag ska behöva ta strategiska beslut i så många situationer för att känna mig trygg tycker jag är sjukt. Samtidigt vill jag veta, säger hon.

Kvinnorna är långt ifrån ensamma om att känna så. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsmätning oroar sig nästan en femtedel av kvinnorna i Sverige ofta för att utsättas för våldtäkt eller andra sexuella angrepp. Bland kvinnor i åldern 20–24 år är andelen 46 procent.

Caroline Mellgren, biträdande professor i kriminologi, säger att kvinnors oro för sexualbrott är så utbredd att den präglar hela trygghetsstatistiken.

– Jag tycker inte att man tar den här frågan på allvar. Man diskuterar inte det här som det stora trygghetsproblemet, säger hon.

Oron märks också i praktiken. Nästan en tredjedel av kvinnorna, 32 procent, uppger att de känner sig otrygga när de går ut på kvällen, eller att de avstår från att gå ut på grund av oro. Motsvarande siffra för män är 14 procent. I Stockholms stads trygghetsundersökning uppger 12 procent att de oroar sig för våldtäkt utanför hemmet, medan 1 procent oroar sig för att utsättas i hemmet.

Mellgren påpekar att oron inte står i proportion till den faktiska risken. Sexualbrott utgjorde knappt 2 procent av de brott som anmäldes under 2025, och i en fjärdedel av de anmälda våldtäkterna var gärningspersonen obekant. Men konsekvenserna av brotten är allvarliga.

– Ser man till konsekvenserna av brottet blir oron mer rationell, säger hon.

Många som utsätts för sexuellt våld utvecklar psykiska trauman som försämrar livskvaliteten, enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).

Kvinnorna på kursen beskriver hur oron påverkar vardagen. Linnea ringer gärna vänner, kollar sig över axeln, undviker kvällspromenader med hunden och använder platstjänster för att hålla koll på sina vänner. Bipasha har köpt ett överfallslarm.

– När jag ska till busshållplatsen brukar jag ta av mig hörlurarna och hålla larmet i fickan. Sannolikheten är väldigt låg, men jag vill ändå ha gjort allt jag kan, säger hon.

Andrea Häger, 28, anmälde sig inför en resa hon ska göra ensam. Hon är en av dem som ibland väljer att inte gå ut när det är mörkt.

– Jag undviker ibland att springa utomhus på kvällen. Jag vill inte gå runt och tänka att människor kan vara ett hot, men jag vet inte riktigt hur man ska tänka annars, säger hon.

Efterfrågan på både kurser och skyddsprodukter varierar med årstiderna. Intresset för självförsvar ökar under hösten och inför sommaren, och i samband med uppmärksammade brott märks tydliga toppar i bokningarna. Hos Clas Ohlson, en av Sveriges stora detaljhandelskedjor, syns samma mönster. Försäljningen av överfallslarm och försvarsspray ökar kring skolstart och ligger högre under höst och vinter, enligt presskontakt Anders Wahl.

Caroline Mellgren menar att det krävs insatser på flera håll för att öka tryggheten. Bättre belysning i offentliga miljöer kan hjälpa, även om det inte nödvändigtvis minskar brottsligheten.

– Minskad brottslighet leder inte automatiskt till ökad trygghet. Man måste arbeta med båda frågorna samtidigt, säger hon.

På kursen betonar instruktörerna att risken att utsättas för brott är liten. De vill inte skapa alarmism.

– Vi försöker se det som en HLR-kurs. Det är en kunskap du förhoppningsvis aldrig har användning för, säger en av instruktörerna.