Nya riktlinjer förändrar spelplanen för poliser på sociala medier

I veckan trädde nya riktlinjer i kraft som reglerar hur och när polisuniformer får användas. Reglerna är tydliga – uniformen får endast bäras i tjänst och i polisens officiella kommunikationskanaler. Detta innebär ett förbud mot att bära uniform på fritiden, i politiska sammanhang och på privata konton i sociala medier.

Förändringen påverkar direkt flera poliser som byggt upp en betydande närvaro på sociala medier. En av dem är Rasmus Gyllenberg, polis i Göteborg, som regelbundet delat bilder och videor på sitt privata Instagramkonto. Hans inlägg har fokuserat på dynamiskt sportskytte, där han vunnit VM-guld, men också på vardagen som polis – ofta med bilder där han bär uniform.

”Det är många som har hört av sig och sagt att de sökt till polisen för att de följt mitt konto,” berättar Gyllenberg för DN. Han uttrycker oro över att de nya reglerna kan begränsa rekryteringen av nya poliser. ”Ju fler som söker, desto högre krav kan man ha. Sedan jag började har man sänkt både fyskrav och begåvningskrav. Jag är övertygad om att det sänker statusen på yrket, och då missar man garanterat flera högpresterande som väljer annat.”

Samtidigt visar han förståelse för reglernas syfte. ”Jag har själv reagerat när jag har sett kollegor som tramsar och dansar. Det blir pinsamt. Jag tycker att uniformen ska vara neutral och professionell,” säger han.

Polismyndigheten har öppnat för att anställda kan omvandla sina privata konton till officiella poliskonton, men Gyllenberg avböjer den möjligheten. Hans innehåll handlar till största delen om annat än polisarbete, påpekar han.

En annan profil som påverkas av de nya reglerna är Mona A Persson, ingripandepolis i Helsingborg. Med sina 58 700 följare på Instagram har hon fått smeknamnet ”polisinfluencer”. Dagarna innan regelverket trädde i kraft publicerade hon vad hon kallade sina ”sista bilder i uniform”.

Persson, som drivit sitt konto i snart tio år, är bestämd i sitt beslut att inte konvertera till ett myndighetskonto: ”Det finns ingen chans i livet att jag skulle sälja min yttrandefrihet. Det här är min plattform och det finns något värdefullt i att kunna säga och uttrycka sig på ett sätt som inte är styrt.”

Hon startade sin sociala medienärvaro för att bidra till polisens rekrytering på ett mer personligt plan. ”Jag ville nå ut på ett sätt som jag uppfattade att myndigheten inte hade lyckats göra. Vi pratar väldigt mycket om att ’vi vill att fler ska söka till polisutbildningen, kvinnor, fler med utländskt påbrå.’ Då kände jag att vi kanske behöver hitta ett annat sätt.”

Styrkan i hennes kommunikation, menar Persson, ligger i det personliga. ”Att faktiskt beskriva och förklara vad det är vi gör. Att använda våra känslor, visa på att vi är lika mänskliga som alla andra.”

Liksom Gyllenberg har Persson upplevt att hennes närvaro på sociala medier inspirerat följare att söka till Polishögskolan. ”Sedan skriver de och uppdaterar ’nu har jag kommit in’. Det är så fint,” berättar hon.

Även om Persson delvis förstår behovet av tydliga riktlinjer från polismyndighetens sida, är hon bekymrad över konsekvenserna. ”Men självklart tycker jag att det är tråkigt också. Man riskerar att tappa något som är värdefullt.”

De nya reglerna markerar ett skifte i polisens kommunikationsstrategi där personliga initiativ på sociala medier får stå tillbaka för en mer centraliserad och kontrollerad kommunikation. Samtidigt uppstår frågor om hur detta påverkar rekryteringen och allmänhetens bild av polisyrket på längre sikt.