Staten stoppar familjens avverkning: ”Samhället lägger ner vår gård”

Given the content, rewrite it into a Swedish news article of 600-800 words. It must be a well-rounded mining news report. It is important to rewrite completely, not just lightly edit. Do not use original wording or sentence structure. Produce only the final article in Swedish without commentary, explanations, or headings. Use plain text only, no markdown.Bilen rullar långsamt fram längs den grusväg som slingrar sig mellan kullar och täta granpartier i Åre kommun. Ovanför byn Ytterkonäs höjer sig det karakteristiska berget Suljätten, och Kurt Hyttsten pekar mot ett område där träden är lägre än i omgivningen. Där avverkade han och hans fru Haldis Westholm skog för 26 år sedan, kort efter att de köpt fastigheten. I dag ångrar han det.

– Då avverkade vi när vi hade köpt marken. Nu är det på väg upp igen. Resten lät vi vara. I efterhand var det en riktig blunder, säger Kurt Hyttsten.

Paret köpte skogen i Ytterkonäs i Åre kommun i slutet av 1990-talet. Tanken var att den skulle fungera som ett kapital och ett extra ben för mjölkgården att stå på. De kände säljarna sedan tidigare och fick köpa marken för att den inte skulle hamna hos någon utomstående skogsspekulant.

– Det var stort på 90-talet att någon utifrån köpte skog och sedan kalavverkade allt, säger Kurt Hyttsten.

Nu har staten gått in och stoppat all avverkning på delar av deras mark. Skogsstyrelsen har beslutat om ett avverkningsförbud med hänvisning till arter som behöver skydd. För familjen Hyttsten, som driver en mjölkgård mitt i ett generationsskifte, innebär det att en viktig del av bankens säkerheter försvinner.

Bakgrunden är att familjen 2023 ansökte om att få göra två avverkningar på sin fastighet. Skogsstyrelsen valde dock att förbjuda avverkning i det ena området och kraftigt begränsa den i det andra. Orsaken var fynd av spår efter tretåig hackspett, en rödlistad och fridlyst art. Efter tips inventerade Birdlife Sverige området och gjorde fler fynd. Skogsstyrelsen gjorde därefter ett fältbesök, något som enligt uppgift hör till ovanligheterna, och hittade ytterligare skyddsvärda arter.

För Kurt Hyttsten och hustrun Haldis Westholm, som äger fastigheten i Ytterkonäs, kom beskedet som en kalldusch. Paret köpte skogsmarken för 26 år sedan med målet att den skulle utgöra ett ekonomiskt kapital och ett extra ben för mjölkgården att stå på. De köpte marken av personer de kände, just för att undvika att den skulle hamna hos en så kallad skogsklippare – något som var vanligt under 1990-talet, då utomstående aktörer köpte upp skog och kalavverkade områden.

Den nya verkligheten är en helt annan. Skogsstyrelsen har beslutat att skogen inte får avverkas. Förbudet kommer utan rätt till ersättning, vilket slår hårt mot familjens mjölkgård, som dessutom är mitt uppe i ett generationsskifte. Kurt Hyttsten menar att skogen utgjorde en central del av banksäkerheten för lantbruket, och att beslutet därför sätter stora delar av gårdsfinansieringen ur spel.

Familjen ansökte 2023 om att göra två avverkningar på sin mark. Efter att uppgifter om spår från tretåig hackspett – en rödlistad och fridlyst art – rapporterats in, inventerade Birdlife Sverige området och gjorde fler fynd. Skogsstyrelsen gjorde därefter ett fältbesök och hittade ytterligare hotade arter. Beslutet blev att förbjuda avverkning i det ena området och kraftigt begränsa den i det andra. Någon ersättning för förbudet utgår inte. Det har satt familjens mjölkgård, som är mitt i ett generationsskifte, i en svår situation.

Skogen skulle utgöra en trygghet för att klara lån till gården. Nu menar Kurt Hyttsten att banken ser säkerheterna som kraftigt försvagade.

– Att en myndighet kan gå in och ta av banksäkerheterna man har, det är det tuffaste, säger han.

Bakgrunden är en anmälan från Birdlife Sverige. Organisationen rapporterade fynd av spår efter tretåig hackspett, en art som är rödlistad och fridlyst i Sverige. Efter inventeringar och ett ovanligt fältbesök av Skogsstyrelsen hittades ytterligare skyddsvärda arter i området. Beslutet blev ett avverkningstopp utan ersättning.

Familjen Hyttsten i byn Ytterkonäs utanför Järpen hade planerat två avverkningar på sin mark 2023. Skogen var tänkt att stärka ekonomin i mjölkgården och utgöra en trygghet inför ett generationsskifte. Nu står de med ett förbud som varken ger ersättning eller tydliga besked om framtiden. Enligt Kurt Hyttsten har värdet på skogen i princip raderats som bankgaranti, något som sätter lantbruket i en svår sits.

Han berättar att de en gång köpte skogsfastigheten för att den skulle fungera som en buffert och ett extra ben för mjölkgården att stå på. De ville undvika att marken hamnade hos en så kallad skogsklippare, en aktör som köper skog och kalavverkar stora arealer. Det var vanligt under 1990-talet. I stället såg de skogen som ett långsiktigt kapital. Nu, 26 år senare, har myndigheterna satt stopp för avverkning.

Familjen ansökte 2023 om att få göra två avverkningar på fastigheten. Skogsstyrelsens beslut blev ett totalt avverkningsförbud i det ena området och ett nästan totalt i det andra. Bakgrunden var fynd av den rödlistade och fridlysta tretåiga hackspetten. Fågeln hade rapporterats i området, varefter Birdlife Sverige genomförde en inventering och gjorde ytterligare fynd. Skogsstyrelsen gjorde därefter ett ovanligt fältbesök och hittade fler skyddsvärda arter.

Förbudet innebär att familjen varken kan avverka eller få ersättning, vilket sätter stora delar av bankens säkerheter ur spel. Det slår hårt mot en mjölkgård mitt i ett generationsskifte, där skogen utgjorde en central del av kapitalet.

Kurt Hyttsten och hans fru Haldis Westholm köpte skogen i slutet av 1990-talet med sikte på att den skulle stärka mjölkgården. Nu står de med en skog som staten beslutat att bevara, utan att de får kompensation för förbudet. Ett besked som väckt ilska och frustration hos familjen och som belyser den svåra balansgången mellan naturvård och näringsverksamhet i svenska skogar.

Bakgrunden till konflikten är fynd av den rödlistade tretåiga hackspetten och flera andra hotade arter på fastigheten. Det har fått Skogsstyrelsen att förbjuda avverkning på en stor del av marken. Ett beslut som saknar rätt till ekonomisk ersättning.

För Kurt Hyttsten och Haldis Westholm, som driver mjölkgården i Ytterkonäs, kommer beslutet vid värsta tänkbara tidpunkt. De är mitt uppe i ett generationsskifte och skogen skulle ligga till grund för bankens säkerheter.

– Banksäkerheterna är ju satt ur spel till stora delar. Skogen var en betydande del och det tycker jag är det tuffaste i det här. Att en myndighet kan gå in och ta av banksäkerheterna man har, säger Kurt Hyttsten.

Den aktuella konflikten handlar om familjens skogsfastighet i Ytterkonäs, där avverkning stoppats efter att bland annat spår av den rödlistade och fridlysta tretåiga hackspetten hittats. Fynd gjordes av Birdlife Sverige och efter en ovanlig fältinventering av Skogsstyrelsen påträffades ytterligare hotade arter. Ett formellt beslut om biotopskydd har nu lett till avverkningsförbud på delar av fastigheten.

För Kurt Hyttsten och Haldis Westholm kommer beslutet utan ersättning. Det påverkar inte bara skogen utan hela lantbruket. 2019 investerade familjen i en ny ladugård, med skogen som en av bankens säkerheter. Nu kan banken inte längre räkna med den.

Beskedet kom samtidigt som gården står inför ett generationsskifte. Deras dotter och svärson är på väg att ta över. Det innebär att det egna kapital som skogen utgjorde försvinner ur kalkylen, något som sätter både investeringen och framtidsplanerna i gungning.

– Banksäkerheterna är ju satt ur spel till stora delar. Skogen var en betydande del och det tycker jag är det tuffaste i det här. Att en myndighet kan gå in och ta av banksäkerheterna man har, säger Kurt Hyttsten.

Ytterkonäs ligger i närheten av Järpen, centralort i Åre kommun. Familjen Hyttsten äger marken och bedriver mjölkproduktion i byn, som ligger längs väg 336 norr om Järpen. Det är ett område där småskaliga lantbruk ofta varit beroende av skogsintäkter för sin överlevnad.

Skogsstyrelsen motiverar beslutet med att det finns höga naturvärden och flera rödlistade arter i skogen, däribland spår av tretåig hackspett. Arten är fridlyst i Sverige och indikerar att det finns död ved och gamla träd. Andra fynd som gjordes i samband med inventeringen var bland annat västlig trollslända, skogsalm och vågig sidenmossa.

Kurt Hyttsten och Haldis Westholm anser att beslutet är för långtgående. De har överklagat till mark- och miljödomstolen, men fått avslag. De har även vänt sig till regeringen. Något svar har de ännu inte fått.

Enligt Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist är den enda ersättning som kan bli aktuell i sådana här fall om ett formellt beslut om biotopskydd eller naturreservat fattas. Att förbuden ibland upplevs som otydliga, håller han med om. Samtidigt är förbudet tillfälligt och kan hävas om arterna som skyddas inte längre behöver skydd. Han uppmanar fastighetsägare att höra av sig till Skogsstyrelsen för att hitta en lösning. Något som inte är så lätt, menar Kurt Hyttsten.

– Det är svårt att hitta lösningar. De säger att vi kan söka naturvårdsavtal eller biotopskydd. Men då ska vi avstå skogen frivilligt och ersättningen motsvarar ungefär värdet på virket, inte den säkerhet som försvinner, säger han.

Sedan flera år tillbaka har skogsbruket varit hårt kritiserat i debatten. Avverkningar av naturskog har fått stor uppmärksamhet och regeringen har fått kritik från EU för att skyddet av skogar med höga naturvärden inte räcker till.

EU:s restaureringsförordning har drivit på utvecklingen. Den har lett till att de svenska myndigheterna har fått nya direktiv för att stärka skyddet av utpekade naturskogar. Den nya lagstiftningen innebär bland annat att områden med fynd av rödlistade arter kan få ett omedelbart avverkningsstopp.

För den enskilde markägaren innebär det att staten kan gå in och stoppa avverkningar utan att det automatiskt betalas ut någon ersättning. Något som har skapat en stark debatt om rättssäkerheten för skogsägare i hela landet.

Bara en liten del av den svenska skogen har formellt skydd idag. Samtidigt har regeringen tidigare sagt att inget nytt formellt skydd ska ske på privatägd mark utan att markägaren får ersättning. Ändå kan myndigheter besluta om så kallade biotopskydd eller naturvårdsavtal där ersättning utgår, eller i värsta fall ett särskilt avverkningsförbud enligt 30 § artskyddsförordningen.

Det är den senare som drabbat familjen Hyttsten. Ett beslut som myndigheten kan fatta med omedelbar verkan utan att markägaren får ersättning. Något som har fått markägare att rasa och kräva att staten ska ta över marken när marken inte går att bruka.

På sina håll har konflikten pågått i åtta år. Enligt Skogsstyrelsen är syftet med den här typen av beslut att skydda värdefulla naturmiljöer, men familjen Hyttsten menar att myndigheten borde ha informerat om vad som gällde innan de investerade i marken.

Inne i det gulmålade vardagsrummet i byn Ytterkonäs har Kurt Hyttsten och Haldis Westholm bäddat för intervju. De har dukat fram kaffe och kakor, och lagt handlingarna på bordet. Pärmarna är fulla av rapporter, artlistor och beslut som har präglat familjens vardag de senaste åren.

Skogsstyrelsen medger att handläggningen brustit. Ärendet har pågått i två år utan att ett formellt beslut har fattats. Det är ovanligt lång handläggningstid. Parallellt pågår en process om den artskyddsrapport som ligger till grund för ärendet. Länsstyrelsen i Jämtlands län gjorde en fyndrapportering av hackspett i artportalen 2018. Skogsstyrelsen har varit ute i fält, gjort bedömningen att området har höga naturvärden, men menar att deras underlag är tillräckligt. Familjen ifrågasätter om det verkligen stämmer.

Familjen Hyttsten menar att myndighetens beslut bygger på felaktiga uppgifter. De anser att det är en felaktig bedömning att det ska vara så höga naturvärden just i deras skog. Kurt Hyttsten är inte emot artskydd, tvärtom. Men han menar att det måste finnas en rimlighet och ersättning när något tas ur produktion, annars blir det ett egendomsskydd som i praktiken inte gäller.

– Vi har inget emot att bevara arter. Men det måste vara i relation till vad man kan bruka och hur mycket mark man har. Här pratar vi om stora arealer, säger han.

Kurt Hyttsten menar att det som hänt dem visar att lantbrukare och andra markägare inte kan lita på att myndigheter följer lagen.

– Vi har följt alla regler, och ändå kan staten komma och ta det vi har. Man blir väldigt maktlös, säger Kurt Hyttsten.

För två år sedan skärptes lagen så att förekomsten av en enda fridlyst art kan stoppa en avverkning. Det ställer krav på skogsägare och markägare att känna till vilka arter som finns på deras mark – och det har blivit svårare att förutse om en avverkning blir av eller inte.

Att arten är fridlyst innebär att det är förbjudet att skada eller förstöra dess fortplantningsområde eller viloplats.

På den andra sidan står skogsnäringen som menar att den svenska skogsbruksmodellen hotas när stora arealer låses för artskydd utan att ersättning betalas ut. Skogsstyrelsen å sin sida menar att myndigheten har ett otydligt regelverk att förhålla sig till från politikernas sida och att ansvaret för att finansiera artskyddet i skogen är oklart.

De senaste åren har liknande konflikter blossat upp runt om i Sverige. Markägare har nekats avverkning med hänvisning till arter som knappt har observerats, samtidigt som myndigheternas inventeringar ifrågasatts. I vissa fall har Skogsstyrelsen själva kritiserat sina egna beslut, bland annat efter en granskning som visade att alltför stora arealer låg i träda utan att det gav något för naturen. I Jämtland har det under lång tid funnits en oro bland markägare över att naturvårdssatsningar sker på bekostnad av det aktiva skogsbruket.

Det är en av landets största politiska skogsfrågor just nu. Regeringen vill se fler avverkningar, medan EU:s nya naturrestaureringsförordning kräver mer skydd av skog. Samtidigt minskar arealen gammal skog, enligt SCB. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att utreda hur ersättningar ska fungera för markägare som får sin mark skyddad.

Den svenska modellen bygger på att skogsägaren ska bli ersatt vid avverkningsförbud som inskränker pågående markanvändning. Men när det gäller nyanlagda, artskyddade områden saknas rätt till ersättning. Det gör att företag som planerat att avverka hamnar i en rättsosäker situation.

När Skogsstyrelsen beslutade om förbudet hänvisade de till att det fanns en så kallad ”gynnsam bevarandestatus” för tretåig hackspett. Något som familjen Hyttsten bestrider. Enligt Skogsstyrelsen kan skogen ändå vara viktig för arten i regionen.

För Kurt Hyttsten och Haldis Westholm är ute efter att skogen ska vara ett kapital för mjölkgården. De har drivit gården i 33 år. Nu när nästa generation tar över hade skogen varit en viktig del i kalkylen.

– Hade jag vetat att det kunde bli så här så hade vi aldrig köpt skogen, säger Kurt Hyttsten.