Svettas du? Sverige är inte förberett visar ny rapport

Europa drabbades av en historisk värmebölja i maj 2026 med de högsta uppmätta temperaturerna någonsin så tidigt på året, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Nu pågår en andra värmebölja i följd, och även sommaren 2025 var exceptionellt varm i norra Sverige. Dagstemperaturer över 30 grader uppmättes i norra Sverige och Norge, omfattande skogsbränder bröt ut och algblomningar förekom i insjöar och längs kusten.

Värmen fick konkreta konsekvenser för samhället. Äldreboenden tvingades hålla sina boende inomhus bakom neddragna persienner för att stänga värmen ute. I Stockholm uppmanades invånare att spara vatten då de höga vattentemperaturerna satte hård press på vattenreningsverken.

Men detta kan bara vara en försmak på vad som väntar när klimatförändringen växlar upp. Det visar en ny rapport från Klimatanpassningsrådet som publicerades på torsdagen. Rapporten analyserar hur klimatförändringen kan slå mot Sverige under de närmaste 75 åren, fram till 2100.

Två scenarier analyseras i rapporten. Det första scenariot är något mildare och utgår från att utsläppen minskar efter 2040, medan det andra representerar ett värsta fall-scenario. Gemensamt för båda scenarierna är dock att det blir varmare, blötare och torrare markförhållanden, med stora konsekvenser för människor, samhälle och miljö. Flera extremväderhändelser som är ännu mer intensiva än vad som hittills observerats väntas inträffa.

”Det är en ganska allvarlig bild”, sammanfattar Susanne Skyllerstedt som lett arbetet med rapporten. Frågan är inte längre om klimatförändringen påverkar, utan hur allvarligt läget blir och när det sker, betonar hon.

Förändringarna kommer inte att vara jämnt fördelade över landet eller under året. I de norra delarna av Sverige blir det mindre snö, i söder kan det bli torrare. Generellt kommer det att regna mer i hela landet. Längs med kusterna väntar stigande havsvattennivåer som hotar tusentals hus.

Värmeböljor väntas bli mer intensiva, vanligare och längre, medan köldknäppar blir mindre intensiva, mindre vanliga och kortare. I södra Sverige kan vattentillgången och markfuktigheten minska, främst som en följd av högre temperaturer och ökad avdunstning. Höga flöden i vattendrag som präglas av snösmältning väntas i många fall minska då vårfloden blir mindre och infaller tidigare, medan andra vattendrag som är mer styrda av regn förväntas få en ökning av höga flöden.

Riskerna med värmeböljor och skyfall är redan särskilt stora i dag, och i framtiden väntas de bli vanligare, intensivare och längre, konstaterar rapportförfattarna. Skyfallen som drabbade Västernorrland och övre Norrland hösten 2025 är exempel på hur lokala extremväder kan få nationella konsekvenser när samhället inte är förberett. Över 40 vägar förstördes, Botniabanan kapades och tåg med farlig last spårade ur. Basindustrin tvingades till produktionsstopp.

Ett godståg med bland annat ammunition spårade ur hösten 2025 efter att banvallen rasat vid Stugusjön i Skorped i Ångermanland till följd av kraftiga skyfall på kort tid. Extremvädret fick nationella konsekvenser när delar av basindustrin tvingades stänga ned produktionen.

Extremväderhändelser får ofta stor uppmärksamhet i media, men mindre dramatiska händelser kan också orsaka stora problem om de inträffar upprepade gånger och infrastrukturen inte hinner återhämta sig eller repareras. Detta kan innebära allvarliga samlade risker som nöter på viktiga samhällsfunktioner, anser rapportförfattarna.

Är Sverige redo för de extremväder och extremhändelser som klimatförändringen innebär? Nej, varken i dag eller för framtida utmaningar, menar Skyllerstedt med hänvisning till analysen. Samhället behöver lägga i en högre växel. Både finansiering, lagstiftning och en tydligare ansvarsfördelning behövs.

”Vi ser att det finns kunskap och förutsättningar, men det tas inte till genomförande i tillräckligt stor grad”, säger Susanne Skyllerstedt. Senare i år presenterar rådet ytterligare en rapport som listar åtgärdsförslag utifrån kostnader och nytta.

Båda rapportscenarierna utgår från att uppvärmningen fortsätter. Men ny forskning pekar på att risken för en kollaps av Amoc, ett större system av havsströmmar i Atlanten som bidrar till att det nordiska vinterklimatet är betydligt mildare än det sibiriska, är större än man tidigare trott.

En kollaps skulle kunna få allvarliga konsekvenser för klimatet i Sverige: extrema vintertemperaturer, kraftigare snöstormar, ökad isutbredning i Östersjön och bristande livsmedelsförsörjning när växtsäsonger blir kortare. Men denna risk finns inte med i den aktuella rapporten.

”Allt eftersom att kunskapsläget förändras så tar vi in det i kommande arbete”, säger Susanne Skyllerstedt.

Klimatet har redan förändrats märkbart i Sverige. Luftens medeltemperatur ökade med 1,7 grader mellan perioderna 1860–1900 och 1991–2019. Under samma tidsperiod har nederbörden ökat med ungefär 20 procent. Medeltemperaturen har blivit högre, framför allt under vintern med 1,8 grader.

Vegetationsperioden, när växter skjuter nya skott, blommar och sätter frukt, har blivit två veckor längre i södra Sverige och tio dagar längre i norra Sverige. Snösäsongen har samtidigt blivit kortare i hela landet med undantag av norra Norrland. I Svealand och Götaland är snösäsongen i snitt närmare en månad kortare. Havsisarnas utbredning har minskat till två tredjedelar av tidigare nivå.