Torkan slår hårt mot gräsmattorna – så får du dem gröna igen

Den exceptionella värmeböljan som dragit fram över Europa under sommaren har satt djupa spår i naturen. I Frankrike och Storbritannien är marken extremt torr, och även i Sverige har utebliven nederbörd gjort att stora områden gulnat. I skogarna krullar blåbärsriset ihop sig, medan gräsmattor och träd visar tydliga tecken på stress.

Enligt ECMWF, European Centre for Medium-Range Weather Forecasts, var juli 2026 den tredje månaden i rad med exceptionell hetta i Västeuropa. Under flera dagar passerade temperaturerna 40 grader på flera håll, vilket förvärrade torkan ytterligare.

– När marken torkar ut förlorar den sin förmåga att ge naturlig kylning, vilket gör att värmen lättare ackumuleras, säger Samantha Burgess, strategisk chef för klimatfrågor vid ECMWF, i ett uttalande.

I Sverige är läget värst i östra och sydöstra Götaland samt östra Svealand. Där har gräsmattor och grönytor torkat ut i stor utsträckning.

– Det ser riktigt illa ut på många platser, säger Jankov Månsson, trädgårdsmästare och gräsexpert.

En brun gräsmatta behöver dock inte vara död, förklarar han. Många gräsarter har gått in i ett vilande överlevnadsläge och kan återhämta sig när fukten kommer tillbaka. Men problemet är att gräset inte reproducerar sig under sådana förhållanden.

– Det blir ingen naturlig nysådd. Man måste hjälpa det på traven, säger Månsson.

För att avgöra om gräset lever eller är dött råder han den som har gräsmatta att dra försiktigt i tuvan. Sitter den kvar i marken är chansen god att den vaknar till liv. Dött gräs bör krattas bort, varefter jorden luckras upp och nytt gräs sås. Månsson påpekar också att lerjord håller fukten betydligt längre än sandjord.

Samtidigt är vattning inte alltid ett alternativ. Bevattningsförbud har införts på många håll i Sverige, och experten uppmanar därför till tålamod.

– Har man möjlighet att vattna ska man göra det, men med tanke på bevattningsförbuden får man vackert vänta på dagg och regn, säger han.

På Kungliga Djurgården i Stockholm syns tydligt vad vattning betyder. I paradparken Lusthusportens park är gräset frodigt och blomsterrabatterna prunkar. Under marken ligger sprinklers som med jämna mellanrum sticker upp ur jorden och vattnar med orenat Mälarvatten. Vattnet leds från tre pumpstationer under Riksbron vid riksdagshuset via en trycksatt ledning på botten av Stockholms ström och i Laduviken.

Parkchef Gunnar Björkman berättar att systemet gör att parkerna kan hållas gröna även under torra perioder. Turister brukar bli förvånade över att gräsmattorna är öppna för alla.

– Många är vana vid avspärrade grönytor. Vi är extra glada över att kunna erbjuda alla besökare lite gräs under fötterna, säger han.

Där sprinklers har gått sönder eller där vattning inte sker blir skillnaden tydlig: frisk grönska övergår i olika nyanser av brunt. Gräsmattan vid Sjöhistoriska museet har dessutom fått ta emot hårt slitage från flera stora evenemang under sommaren och är i betydligt sämre skick.

Björkman är dock mer oroad för träden än för gräset.

– Träden kan vi inte vattna. Det är som om vi vore en bra bit in i september, säger han med hänvisning till alla löv som redan fallit.

Även vid de kungliga slotten i Ulriksdal, Haga och Drottningholm har torkan satt sina spår. Runt de förstnämnda slotten vattnas gräsmattorna inte alls, och marken är gulbrun och uttorkad. Vid Drottningholm har dessutom den styrdator som sköter bevattningen av entréområdet framför kungens bostad slutat fungera. Även där används vatten direkt från Mälaren.

Förste slottsträdgårdsmästare Patrik Vilidu vid Kungliga hovstaterna är ändå inte oroad.

– Det är inte lika grönt som det brukar. Men gräsmattor återhämtar sig fort, så jag är inte så orolig, säger han och ser fram emot dagg och fuktiga nätter.

Träden kring slotten har hittills klarat sig bra, till skillnad från 2018 då hovstaterna tvingades stödvattna alléerna vid Drottningholm.

Torkan i år påminner om flera andra torra somrar under det senaste decenniet, och forskare har länge varnat för att klimatförändringarna gör värmeböljor och vattenbrist vanligare i Europa. För den som vill rädda sin gräsmatta gäller det att inte överreagera, enligt Jankov Månsson. Dagg och regn väcker den till liv, men nytt gräs bör sås redan nu, gärna med frö av bra kvalitet.

– Gräsfröet kommer att ligga där och vänta på att gro även om det är torrt, säger han.