Kan regeringen stoppa en dubblerad svensk EU-avgift?

EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till nästa långtidsbudget för unionen, som ska gälla perioden 2028–2034. Förslaget innebär en betydande ökning jämfört med dagens budgetram: Kommissionen vill att budgeten ska motsvara 1,26 procent av EU-ländernas sammanlagda bruttonationalinkomst (BNI), att jämföra med 1,02 procent i den nuvarande budgetperioden.

För Sveriges del innebär förslaget i praktiken en kraftigt höjd EU-avgift. Regeringens egna beräkningar visar att avgiften skulle hamna på omkring 103 miljarder kronor per år om kommissionens förslag går igenom i sin nuvarande form. Det kan jämföras med EU-avgiften 2024, som landade på 41 miljarder kronor.

Den summan är helt oacceptabel, enligt regeringen, som under det senaste året drivit linjen att budgetvolymen måste ner i alla tänkbara EU-sammanhang.

– Jag kan inte måla ut några röda linjer på det sättet i förhandlingarna utåt. Det vore jättedumt. Men vi säger att volymen måste ner, säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M).

Sveriges officiella hållning är att EU-budgeten inte ska överstiga 1,0 procent av unionens samlade BNI. Dessutom kräver Sverige att den särskilda rabatten för nettobetalare finns kvar. I dag får Sverige och fyra andra länder – som betalar mer i EU-avgift än de får tillbaka i form av bland annat jordbruks- och regionstöd – en årlig rabatt. För svensk del handlar det om ungefär 10 miljarder kronor per år.

Enligt Dagens Nyheters uträkningar skulle regeringens motbud, med en mindre budget och bibehållen rabatt, innebära att den svenska EU-avgiften hamnar på omkring 72 miljarder kronor per år. Det är en ökning med 31 miljarder kronor jämfört med 2024 års nivå. Beräkningen är osäker och ska ses som en uppskattning, men den ger en fingervisning om vad Sverige har att vänta även i ett bantat scenario.

31 miljarder kronor är en ansenlig summa i statsbudgeten. Den motsvarar ungefär hela den årliga kostnaden för studiestödet, som uppgår till 36 miljarder kronor, eller räntorna på den svenska statsskulden, som ligger på 27 miljarder kronor per år.

En högre EU-avgift riskerar dessutom att äta upp en stor del av det reformutrymme som nästa regering annars skulle ha till sitt förfogande. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) beräknas det totala reformutrymmet för de kommande fyra åren till 50 miljarder kronor. En höjd EU-avgift i den storleksordningen skulle alltså kunna sluka en betydande del av utrymmet för nya satsningar eller skattesänkningar.

Bakom kommissionens förslag till en större budget ligger flera nya utgiftsområden som vuxit fram under de senaste åren. EU-länderna har gemensamt valt att finansiera Ukrainas försvarskamp mot Ryssland, satsningar på artificiell intelligens och ett utbyggt europeiskt försvar. Till detta kommer räntekostnaderna för de gemensamma EU-lån som togs upp för att kickstarta ekonomin efter covidpandemin.

Samtidigt ökar inte de traditionella utgifterna – inkomststöd till europeiska bönder och projekt i unionens fattigaste regioner – särskilt mycket. Tvärtom sjunker deras andel av den totala budgeten rejält. Kommissionen vill också införa nya villkor för EU-bidrag, där medlemsländerna ska genomföra ekonomiska reformer och följa demokratiska spelregler för att få ta del av pengarna.

Innehållet i budgetförslaget ligger faktiskt nära Sveriges position i sak. Regeringen har länge drivit att EU-budgeten borde prioritera försvar, konkurrenskraft och nya gemensamma utmaningar snarare än gamla strukturstöd. Det är först när det kommer till den totala volymen och den svenska avgiften som konflikten uppstår.

Den svenska linjen är att budgeten både ska bantas rejält och att de största nedskärningarna ska göras i jordbruks- och regionstödet. Den inställningen lär bestå oavsett vem som leder landet när budgeten ska förhandlas fram. S-ledaren Magdalena Andersson har tidigare beskrivit sig själv som ”Europas snålaste finansminister”, medan M-ledaren Ulf Kristersson formulerat det som att ”Sverige är ingen bankomat”.

– Jag kan inte föreställa mig något annat. Där finns en bred samsyn i riksdagen. Det ligger i vårt gemensamma intresse att vi värnar skattebetalarnas pengar, säger Jessica Rosencrantz.

Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget väntas bli tuffa. Flera andra nettobetalarländer, däribland Tyskland och Nederländerna, har också uttryckt skepsis mot kommissionens förslag. Samtidigt pressar länder i södra och östra Europa för att behålla sina stödprogram. Utgången är ännu oviss, men Sverige har gjort klart var man står.