Abishek Adhikari möttes av störtregn och döda kroppar

Omkring 1 300 människor saknas efter att en störtflod dragit fram genom samhällen i norra Nepal i samband med kraftiga monsunregn. Bland de drabbade finns familjer vars hem spolats bort och vägar som förstörts, vilket försvårar räddningsarbetet i det svårtillgängliga bergsområdet. Abishek Adhikari, 31 år, har studerat statsvetenskap i huvudstaden Katmandu men har sina rötter i den drabbade regionen. Han tillbringade torsdagen med att försöka nå sina anhöriga.

– Flera av mina släktingar saknas och vi har inte lyckats kontakta dem, säger han.

Abishek Adhikari befann sig i sitt hem, ungefär två timmars bilväg från det värst drabbade området, när han fick besked om katastrofen. Han tog sig omedelbart mot regionen, men möttes av en bild av förödelse: störtregn, blockerade vägar och döda kroppar på marken.

– Man märker att det är svårt för myndigheterna att hinna med. Det ligger fortfarande kvar kroppar efter översvämningarna. Jag tror att det kommer ta veckor att få upp alla, säger han.

Även om han inte har nått fram till alla sina släktingar har han lyckats prata med en farbror via telefon. Farbrodern berättade att familjen varit utan ström sedan katastrofen och att mobiltelefonerna håller på att laddas ur. På torsdagskvällen, åtta timmar efter senaste kontakten, planerade Abishek Adhikari att ge sig av igen – den här gången med batteribanker och ljus.

– Det är planen, att åka dit i morgon med förnödenheter, säger han.

Problemet är vägarna. Flera vägar har spolats bort eller blockerats av jordmassor. Den ursprungliga rutten som normalt tar två timmar beräknas nu ta över tio. Många boende i regionen försöker hitta alternativa vägar genom bergen, men det är både tidskrävande och farligt.

Nepal är ett av världens mest sårbara länder för naturkatastrofer, och Himalayas geografi gör regionen särskilt utsatt för plötsliga översvämningar och jordskred. Monsunregn är årligen förekommande, men forskare har varnat för att den globala uppvärmningen förstärker extremvädret. Smältande glaciärer och intensivare regn ökar risken för så kallade glaciala utbrottsöversvämningar, där vatten från isdämda sjöar plötsligt släpps loss. I andra delar av Himalaya har liknande katastrofer skett med förödande konsekvenser.

För många i Nepal väcker den senaste veckans händelser minnen av jordbävningen 2015, en katastrof som dödade tusentals människor och lämnade stora delar av landet i ruiner. Då förlorade många sina hem och tvingades fly till Katmandu, där de i praktiken blev internflyktingar. Abishek Adhikari säger att stämningen i det drabbade området påminner om den tiden.

– Ingen ler. Alla vet vad som väntar, säger han.

Han befarar att en liknande utveckling kan ske igen – att människor som förlorar sina hem nu kommer att tvingas lämna sina byar och söka sig till städerna. Enligt honom kommer återuppbyggnaden att ta lång tid, och han menar att myndigheternas kapacitet är begränsad.

– Så blir det ofta efter den här typen av katastrofer, säger han.

Ännu är räddningsarbetet i full gång, men svåra väderförhållanden och bristande infrastruktur gör insatsen komplicerad. Hjälporganisationer har varnat för att antalet döda kan stiga när räddningspersonal når de mer isolerade byarna. Enligt rapporter från området har även kommunikationssystem slagits ut, vilket försvårar samordningen av hjälpinsatser.

Nepals regering har ännu inte lämnat en fullständig bild av skadeläget, men flera internationella organisationer har uttryckt oro över situationen. Rädda Barnen har i en kommentar sagt att man aldrig sett något liknande i regionen och att barnfamiljer är bland de värst drabbade. Experter kopplar samtidigt samman katastrofen med de bredare klimatförändringarna, som gör extrema väderhändelser vanligare och intensivare i sydasiatiska bergsområden.

För Abishek Adhikari är framtiden oviss. Han planerar att fortsätta sina försök att nå sina släktingar, trots de långa och farliga resvägarna. Han hoppas att hjälpen ska nå fram i tid, men konstaterar att det kommer att ta lång tid innan samhällena kan byggas upp igen. Katastrofen har återigen visat hur sårbara människor i Nepals mest avlägsna byar är – och hur snabbt ett samhälle kan slås ut när naturens krafter släpps lösa.