Expert: Mysteriet om romersk sarkofag i Westminster Abbey löst

Ett länge omdiskuterat mysterium kring ett skelett i en romersk sarkofag kan nu vara löst. En expert uppger sig ha identifierat den okände mannen vars kvarlevor hittades på Westminster Abbeys mark i London, rapporterar The Guardian.

Sarkofagen grävdes fram ur marken på ett av Storbritanniens mest kända kyrkliga områden. Kvarlevorna har sedan dess utgjort en gåta för arkeologer. Fyndet är ovanligt, inte minst eftersom det visar att platsen där Westminster Abbey i dag ligger användes långt före den medeltida kyrkan uppfördes.

Westminster Abbey är en av de mest betydelsefulla byggnaderna i brittisk historia. Här har kungar och drottningar krönts, gift sig och begravts i nästan ett årtusende. Sedan 1987 är klosterkyrkan, tillsammans med parlamentsbyggnaden och St Margaret’s kyrka, uppsatt på Unescos världsarvslista. För besökare är den i dag främst förknippad med kungligheter och kända kulturpersonligheter, från Isaac Newton till Charles Darwin. Men historien bakom kyrkans grundmurar sträcker sig betydligt längre tillbaka.

Under romartiden låg här ett London som var mycket mindre än dagens stad. Romarna grundade Londinium omkring år 50 e.Kr. och gjorde det till en av de viktigaste städerna i provinsen Britannien. Det huvudsakliga romerska stadsområdet låg österut, i vad som i dag är City. Westminster låg utanför stadsmurarna, men i direkt anslutning till Themsen, som då var stadens viktigaste transportled.

Att en romersk sarkofag påträffats på denna plats är därför en viktig pusselbit. Under antiken var det vanligt att begrava de döda utanför stadsbebyggelsen, ofta utmed vägar och vattendrag. En sarkofag av sten var dyr och var förbehållen personer med hög social ställning och god ekonomi. Den okände mannen tillhörde sannolikt därför ett lokalt samhällsskikt med makt och status.

Enligt vad experten nu uppger har analyser av skelettet gett tillräckliga ledtrådar för att knyta mannen till en bestämd miljö och tidsperiod. Genom att undersöka isotoper i ben och tänder kan forskare få information om en persons kost och geografiska bakgrund. Kombinationen av skelettets anatomiska drag, gravens utformning och naturvetenskapliga dateringar kan skapa en bild av en människa som aldrig nämns i skriftliga källor. Exakt hur experten har kommit fram till slutsatsen är ännu inte känt.

Om tolkningen accepteras av forskarvärlden kan fyndet ge ny kunskap om London under senromersk tid. Perioden har länge varit svårstuderad, och det finns få välbevarade gravar från de århundraden när det romerska styret i Britannien långsamt upplöstes. En daterad och möjligen identifierad individ från ett område som senare blev centrum för Englands politiska och religiösa makt är ovanligt. Det kan bidra till en bättre förståelse för hur människor levde, åt, flyttade och dog i utkanten av det romerska imperiet.

Mysteriet är därmed långt ifrån avslutat. Experten säger sig ha löst gåtan, men det återstår att se hur fyndet presenteras och hur andra forskare bedömer det. Oavsett utgång gör upptäckten något viktigt: den påminner om att Westminster Abbey inte bara är en plats för kungligheter. Under byggnaden och gräsmattorna vilar spår av ett betydligt äldre London – en stad som växte fram vid ett flodstråk och vars historia fortfarande skrivs om.