Australien tar kampen mot jättarnas algoritmer: ”Ger användarna makten”

Australiens regering vill tvinga sociala medieplattformar att ge användarna valfrihet. I september presenterades ett lagförslag som innebär att jättar som Facebook och Instagram måste tillåta användare att stänga av rekommendationsalgoritmer helt. Användarna ska själva kunna välja mellan ett algoritmstyrt flöde och ett kronologiskt flöde med enbart inlägg från vänner och konton de följer.

– Det handlar inte om att ge staten kontroll, det handlar om att ge folket kontroll, sade premiärminister Anthony Albanese.

Lagförslaget har bland annat drivits av föräldrar, enligt Albanese. Det ska också skydda personer under 18 år från innehåll som glorifierar kriminalitet, pornografi, kvinnohat eller ätstörningar. Att just föräldrar har varit pådrivande är ingen slump. I flera länder har oron växt över hur sociala medier påverkar barns mående och välbefinnande. Australien har valt att rikta in sig på själva mekanismen bakom innehållet, inte bara på enskilda inlägg.

Därmed sätter Australien tydlig press på techbolagen, som länge har byggt sina affärsmodeller på att hålla användarna kvar så länge som möjligt. Algoritmerna avgör vilka inlägg som syns i varje användares flöde. De analyserar beteenden och anpassar innehållet för att maximera tiden på plattformen. För bolag som Meta, som äger både Facebook och Instagram, handlar det i grunden om annonsintäkter: längre skärmtid innebär fler annonsvisningar. Om användare väljer bort algoritmerna skulle den tiden troligen minska, vilket direkt påverkar plattformarnas omsättning.

Australien har under de senaste åren framstått som en av de mest aktiva regulatorerna av digitala plattformar. Landet har bland annat inrättat en e-säkerhetsmyndighet med långtgående befogenheter och fört en hård linje mot techbolagen. När landet tidigare införde krav på att Facebook och Google skulle betala för nyhetsinnehåll, stängde Facebook tillfälligt av nyheter för australiska användare. Det nya förslaget går ännu längre genom att rikta in sig på själva kärnan i plattformarnas teknik: rekommendationssystemen.

I Sverige och övriga EU går det redan i dag till stor del att välja bort algoritmer, även om det inte är helt enkelt. På videotunga plattformar som Instagram och TikTok finns möjligheten att välja ett flöde med bara följda konton. Men när användaren stänger appen och öppnar den igen hamnar hen återigen i det algoritmstyrda flödet. Många vet inte heller att alternativet finns eller hur man gör.

I EU har Digital Services Act infört krav på att plattformar ska vara mer transparenta med sina rekommendationssystem. Men något uttryckligt krav på att kunna välja bort dem helt finns inte på samma sätt. Australiens förslag kan därför bli ett viktigt test för hur långt lagstiftare kan gå för att öka användarnas makt. Frågan handlar inte bara om teknik. Sociala medier är i dag en huvudkanal för nyheter och politisk debatt, och algoritmerna påverkar därmed också opinionen. Det är en av anledningarna till att den australiska processen följs med stort intresse runt om i världen.

Jannike Tillå, chef för samhällsnytta och kommunikation på Internetstiftelsen, säger att användare i dag i stor utsträckning är passiva konsumenter.

– I dag är vi i större utsträckning passiva konsumenter som tar emot innehåll som plattformarna tror att vi vill ha, för att de läser av våra beteenden och anpassar algoritmerna för att maxa vår uppmärksamhet, säger hon.

Enligt Internetstiftelsens rapporter uppger många att de fastnar i skrollandet och att de mår sämre av det. De flesta upplever också att de hamnar i filterbubblor där de bara får mer av samma innehåll. Tillå tror att svenska användare skulle tillbringa mindre tid på sociala medier om de själva fick välja flöde.

– Förmodligen skulle man tillbringa mindre tid på sociala medier beroende på hur man själv har satt ihop sitt flöde. Det finns nog de som tycker att det skulle vara ett bra förslag även i Sverige, säger hon.

Samtidigt påpekar hon att algoritmerna inte bara är negativa. De hjälper användare att upptäcka nya intressen och konton. Utan dem skulle vissa sannolikt uppleva flödet som tråkigare. En avvägning mellan användbarhet och användarnas välmående är alltså central.