Macron varnar för utländsk påverkan och kritiserar Trump för ”dumma” uttalanden

Frankrike försöker återta kontrollen efter en helg av våldsamma kravaller och plundringar. Nattliga utegångsförbud har införts i delar av Paris och flera andra städer sedan i måndags, och polisen mobiliserar nu inför de nya demonstrationer som proteströrelsen Gula västarna och delar av elevrörelsen utlyst till lördag.

Inrikesminister Laurent Nuñez, som mötts av hård kritik för sitt agerande under krisen, utlovar en omfattande säkerhetsoperation där även armén ska sättas in för att skydda viktiga byggnader. Det är ett ovanligt långtgående steg, men en tydlig signal om hur allvarligt regeringen ser på läget.

President Emmanuel Macron riktar samtidigt skarp kritik mot den informationsspridning som skett i spåren av kravallerna. Vid en presskonferens i Qatar på onsdagen sade han att AI-genererade bilder använts för att visa scener som aldrig inträffat i Frankrike. Han avfärdade påståenden om att landet skulle invaderas av immigranter och islamister som helt falska, och tillade att Frankrike i dessa stunder får syn på vilka som älskar landet och vilka som inte gör det.

På en direkt fråga om han syftade på USA:s president Donald Trump svarade Macron jakande. Trump befinner sig mitt uppe i valrörelsen inför mellanårsvalet till den amerikanska kongressen, där han använder Frankrike som ett avskräckande exempel. Redan den 6 oktober, när elevrörelsen började växa, skrev han på sitt nätverk Truth Social att ”det här inte handlar om skolor, det handlar om att islam vill ta över ännu ett stort land”. I fredags antydde han sarkastiskt att han och hustrun Melania kunde resa till Paris och ”gå med i revolutionen”. Efter helgens upplopp var tonen emellertid mörkare. Vid ett valmöte i Kansas sade Trump att Frankrike är ”en tidigare stor nation som nu blir invaderad, plundrad och nedbränd av migranter, jihadister och kommunister som hatar kristendomen”.

Trump har tidigare uttalat sig positivt om den högernationalistiska politikern Marine Le Pen, vars parti Nationell samling enligt flera bedömare kan vara den stora vinnaren på oroligheterna. Le Pen har under lång tid profilerat sig i frågor om invandring och säkerhet, och opinionen har rört sig i hennes riktning under krisen.

Även Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, själv mitt uppe i en valrörelse, har hävdat att Frankrike utsatts för en invasion av extremistisk islam. Han hänvisade bland annat till att vissa aktivister bar palestinska flaggor.

Några bekräftade uppgifter om att islamister skulle ha styrt upploppen finns emellertid inte. Enligt polisen utgörs de gripna i första hand av personer med kopplingar till våldsbejakande grupper inom extremvänstern, bland annat den huvudmisstänkte bakom branden i stadshuset i Limoges. Därutöver handlar det om tidigare dömda brottslingar och en stor andel tidigare ostraffade individer från ekonomiskt utsatta områden, som av olika skäl valt att konfrontera polisen och delta i plundringar.

Gula västarna-rörelsen, som föddes 2018 som en protest mot höjda bränslepriser, har genom åren blivit en symbol för det breda missnöjet med Macrons ekonomiska politik. Den här gången har rörelsen fått sällskap av delar av elevrörelsen, och tillsammans har de lyckats mobilisera bredare grupper än på länge. Farhågorna är stora inför lördagen, då nya demonstrationer väntas i flera franska städer.

Franska myndigheter har också pekat på att proryska konton på sociala medier försöker förstärka våldet och sprida desinformation. Macron underströk att Frankrike inte behöver kampanjer som förs bakom ryggen på oss, och att landet har det svårt nog som det är. Utvecklingen väcker frågor om hur desinformation allt oftare används för att förstärka politiska kriser i västerländska demokratier, och hur svårt det är för myndigheterna att bemöta falska bilder och påståenden i realtid.

Kravallerna har därmed satt ljuset på en redan ansträngd politisk situation i Frankrike. Macrons regering brottas med en förtroendekris, och med ett presidentval inom några år kan händelseutvecklingen få långtgående konsekvenser för den politiska debatten. Samtidigt visar utländska ledares uttalanden hur snabbt inrikespolitiska kriser kan bli en del av internationella valrörelser och påverkanskampanjer. Hur krisen utvecklas under de kommande veckorna återstår att se.