Experten om samtalet med Putin: ”Ändrat taktik från europeisk sida”

Ett direkt och innehållsrikt samtal. Så beskrivs telefonkontakten mellan Norges statsminister Jonas Gahr Støre, Finlands president Alexander Stubb och Rysslands president Vladimir Putin. Enligt ett uttalande från de nordiska ledarna betonade de sitt stöd till Ukraina, slog fast att kriget måste upphöra och att fredsförhandlingarna måste återupptas. Putin ska för sin del ha hävdat att Natos och EU:s konfrontativa politik förlänger konflikten, enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Samtalet är det första i sitt slag mellan europeiska ledare och den ryske presidenten på länge. Flera länder, inte minst i Östeuropa, har tidigare varit tveksamma till att inleda förhandlingar med Moskva. Man har menat att Ryssland först måste utsättas för ytterligare press. Nu verkar den hållningen ha förändrats.

– Men nu har man ändrat taktik från europeisk sida, säger Katarina Engberg, säkerhetsanalytiker och senior rådgivare på Sieps.

Hon pekar på att Donald Trumps närmanden till Putin kan ha bidragit till utvecklingen. Bland annat har ett uppmärksammat dieselavtal och signaler om lättade sanktioner väckt frågor om hur långt USA är berett att gå för att nå en uppgörelse.

– Från den europeiska sidan måste man nu ha bedömt att läget är så allvarligt när det gäller det sviktande amerikanska stödet för Ukraina, åtminstone som det ser ut ur ett kortsiktigt perspektiv, att man därför känner att man behöver ta sig in i förhandlingarna på egen hand, säger Engberg.

Militärexperten Johan Huovinen, lärare i militär strategi på Försvarshögskolan, tror också att européerna vill säkra en plats vid förhandlingsbordet. Frågor om Ukraina och Ryssland berör hela Europa, och Norge och Finland är dessutom grannländer till Ryssland. Finland har en lång gemensam gräns och gick med i Nato 2023, medan Norge är både Nato-medlem och en betydande energileverantör till Europa.

– De här frågorna kan inte göras upp utan att Europa sitter med runt förhandlingsbordet, säger Johan Huovinen.

Kontakten sker ungefär en vecka efter att Stubb och Støre stod värdar för ett möte i Oslo mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff. Representanter från flera andra länder, däribland Tyskland och Polen, fanns på plats, men det var Stubb och Støre som blev frontfigurer.

Enligt Huovinen kan det finnas flera skäl till att just de två lyfts fram. Att Norge inte är medlem i EU kan underlätta kontakterna med Ryssland. Samtidigt har Stubb en mycket god relation till USA:s president Donald Trump, vilket kan vara en fördel i ett känsligt diplomatiskt läge.

Alternativen bland de traditionella europeiska storspelarna är inte heller särskilt många just nu. En drönarincident i Leipzig har ytterligare förvärrat relationen mellan Ryssland och Tyskland. Frankrike och Storbritannien har gett omfattande militärt stöd till Ukraina, vilket har lett till spända relationer med Moskva. Dessutom har Frankrike fullt upp med landsomfattande demonstrationer, och den brittiske premiärministern är relativt ny och oprövad på den internationella scenen.

– Då hamnar det här hos två oväntade aktörer, säger Johan Huovinen.

Frågan är nu om det kan bli Støre, Stubb, Putin och Zelenskyj – tillsammans med en amerikansk företrädare – runt ett och samma bord.

– Det är inte omöjligt att det blir just den uppsättningen. Och från svenskt perspektiv är det väldigt bra. Då har vi några som bevakar de nordiska och baltiska intressena, säger Huovinen.

– Men det som är farligt är förstås att man i det här indirekt underminerar Europas perspektiv.

De nordiska ledarnas initiativ har dock inte mötts av enbart positiva reaktioner. Danmarks statsminister Mette Frederiksen sade att hon var ”mycket skeptisk” och påpekade att samtalet inte hade samordnats med övriga europeiska ledare. Sveriges statsminister Ulf Kristersson var inne på samma linje. Han beskrev det som ”riskabelt” att hålla samtal som kan splittra den europeiska rösten.

– Min bild är att alla vill ha fred utom just Putin. Jag har rätt låga förväntningar på den här sortens samtal, sade Kristersson.

Det diplomatiska läget är därmed både spänt och rörligt. Europa söker nya vägar in i en fredsprocess, samtidigt som relationerna till både USA och Ryssland är mer komplicerade än på mycket länge. Frågan är om de nordiska ledarna kan överbrygga de motsättningar som finns – och om Putin över huvud taget är beredd att ge något av det han krävt.