Nathan Shachar: Så kan ödesvalet bli början på Netanyahus fall

Det politiska spelet inför Israels val har varit högt, men allt tyder på att utgången kan bli ett antiklimax. Knesset har 120 platser och för egen majoritet krävs 61 mandat. Varken den styrande nationalistkoalitionen eller de fyra oppositionspartierna ser ut att nå dit. Opinionsmätningarna placerar båda blocken på drygt 50 mandat vardera, medan de två arabiska listorna väntas få mellan tio och femton mandat. Därmed kan valet sluta i ett långdraget parlamentariskt dödläge.

I Israels proportionella valsystem är det få partier som någonsin får egen majoritet. Regeringar byggs genom koalitioner, och mindre partier får ofta en nyckelroll. Det gäller i hög grad de arabiska listorna, som formellt står utanför de två huvudblocken men ändå kan avgöra maktbalansen. Om ingen sida kan bilda regering riskerar landet att hamna i ett politiskt vakuum, med en sittande övergångsregering som saknar handlingskraft.

Valrörelsen har varit hård. Netanyahus nationalistiska läger varnar på valaffischer för att en oppositionseger skulle gynna Palestina. Under parollen ”Högern eller Palestina!” framställs oppositionsledarna som marionetter för arabiska partier och Iran. Oppositionen har å sin sida lovat att endast regera med ”sionistisk majoritet”, det vill säga en majoritet av judiska ledamöter. Trots det kan de arabiska partierna, som företräder Israels palestinska minoritet, få en avgörande roll. De är också måna om att ersätta den nuvarande talmannen Amir Ohana från Likud, som setts som en lojal bundsförvant till Netanyahu.

Redan i det första steget efter valet kan maktbalansen bli synlig. För att ta över talmansposten i Knesset krävs 61 röster. Om oppositionen vinner med minsta möjliga marginal, till exempel 54 mandat mot 53, kan den få stöd av de arabiska ledamöterna för att välja en ny talman. Talmannen har inte bara en ceremoniell roll. Den som innehar posten bestämmer när frågor sätts upp på dagordningen och kan på så sätt bromsa eller påskynda en granskning. Därför är talmansfrågan inte bara en procedurfråga. Den öppnar vägen för det som för många israeler väger tyngre än en ny regering: en oberoende kommission för att utreda det militära misslyckandet den 7 oktober 2023.

Bakgrunden är den Hamasattack som överrumplade Israel den 7 oktober 2023 och det förödande krig i Gaza som följde. En kommission skulle granska hur attacken kunde ske och vilka beslut som ledde fram till katastrofen. Men den skulle också kunna ta sig an en betydligt känsligare fråga: varför kriget fortsatte efter att ett avtal om gisslanutväxling nåddes i juli 2024. Frågan om gisslan har varit en av de mest smärtsamma i det israeliska samhället, och anhöriga har länge krävt att regeringen ska göra allt för att få hem dem. Enligt israeliska generaler och amerikanska förhandlare som deltog i samtalen godkände Netanyahu inte avtalet. Kriget i Gaza fortsatte i stället till dess att Donald Trump pressade Israel till ett eldupphör i oktober 2025.

Om en oberoende utredning skulle finna att kriget medvetet förlängdes av politiska skäl, kan det bli slutet för Benjamin Netanyahus politiska karriär. Det handlar i så fall om tusentals palestinska civila, över 300 israeliska soldater och nära 50 av de israeler som hölls som gisslan av Hamas. Än så länge finns inga bevis för att Netanyahu avsiktligt förhalade ett avtal, men premiärministern tycks vara väl medveten om risken. Hans ansträngningar för att blockera en oberoende granskning visar hur mycket som står på spel.

Frågan om vem som kontrollerar Knesset efter valet handlar därför inte bara om regeringsmakten. Den handlar lika mycket om krigets efterspel och Netanyahus historiska arv. Utgången får dessutom betydelse långt utanför Israel. En utdragen regeringskris skulle försvaga landets position i förhållandet till USA, Iran och situationen i Gaza. Den riskerar också att öka den politiska och ekonomiska osäkerheten i en region som redan befinner sig i gungning. Diplomatiska bedömare varnar för att ett långvarigt maktvakuum i Jerusalem skulle göra Mellanöstern ännu mer oförutsägbar.