Bekräftat: Stubb och Støre i samtal med Putin

Det var ett ovanligt steg av två nordiska ledare: Norges statsminister Jonas Gahr Støre och Finlands president Alexander Stubb tog själva initiativ till tisdagens telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin. Samtalet, som bekräftats av både Kreml och de nordiska ländernas kanslier, beskrivs som en uppföljning av förra veckans möte i Oslo med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och det amerikanska sändebudet Steve Witkoff.

Enligt uttalanden från båda länderna betonade Stubb och Støre att de kommer att fortsätta sitt långvariga stöd till Ukraina. De framförde också att kriget måste upphöra och att fredsförhandlingarna måste återupptas.

– Det var ett direkt och innehållsrikt samtal. Vi är Rysslands grannland. Utgången av detta krig kommer att ha en direkt inverkan på vår och Europas säkerhet. Det krävs samtal för att få slut på kriget, säger Alexander Stubb i ett uttalande.

Norges statsminister betonade de mänskliga kostnaderna av kriget.

– Detta krig kommer med enorma mänskliga och materiella kostnader. Lidandet och förstörelsen kommer att påverka generationer. I samtalet betonade vi vikten av åtgärder som leder till en nedtrappning av kriget, säger Jonas Gahr Støre.

Efter samtalet med Putin talade Stubb och Støre med Zelenskyj per telefon.

Mötet med de nordiska ledarna

Telefonsamtalet ägde rum i samband med ett nordiskt toppmöte i Helsingfors, där även Sveriges statsminister Ulf Kristersson och Danmarks statsminister Mette Frederiksen deltar. Kristersson hade inte fått kännedom om samtalet i förväg.

– Min bild är att alla vill ha fred utom just Putin. Jag har rätt låga förväntningar på den här sortens samtal, säger han på plats i Helsingfors.

Kristersson säger att han inte har informerats om vad som sades under samtalet. På frågan om det är rätt att föra samtal med den ryske ledaren svarar han att det helt beror på utkomsten.

– Att hålla samtal som riskerar att splittra den europeiska rösten, det är riskabelt. Nu säger jag inte alls att de har gjort det. Jag vet ännu inte vad de samtalen handlade om, säger Kristersson och fortsätter:

– Samtal som får Ryssland mer villiga till en anständig fred på Ukrainas villkor är ju naturligtvis bra.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen är betydligt mer kritisk. Hon säger till danska TV2 att hon är ”mycket skeptisk” till samtalet och konstaterar att det inte samordnats med övriga europeiska ledare.

– Jag vet faktiskt inte vad de två länderna tror att man kan uppnå med detta. Vi har också tidigare betonat i tydliga budskap från resten av Europa att när andra har åkt ensamma och till exempel rest till Moskva, att det är viktigt att vi européer åker tillsammans, säger hon.

Säkerhetspolitisk bakgrund

Att initiativet kom från Norge och Finland är knappast en slump. Båda länderna delar långa gränser med Ryssland. Finland, som efter årtionden av alliansfrihet gick med i Nato våren 2023, har en drygt 1 300 kilometer lång gräns mot Ryssland. Norge är i sin tur den enda Nato-medlem som gränsar till Ryssland i norr, och den arktiska regionen har fått allt större strategisk betydelse i takt med att stormaktskonkurrensen ökar.

De nordiska länderna hör samtidigt till Ukrainas mest framträdande stödjare, både militärt och humanitärt. Men frågan om hur fredsförhandlingarna ska drivas har blivit allt mer infekterad inom Europa. Flera ledare har uttryckt oro över att USA:s administration för samtal med Ryssland utan att de europeiska allierade involveras i tillräcklig utsträckning.

Steve Witkoffs resa till Moskva förra veckan väckte särskild uppmärksamhet. Enligt uppgifter ska det amerikanska sändebudet ha beskrivit Vladimir Putin som en ”humanitär person” – något som möttes av hård kritik. Bara en dag efter Witkoffs besök i Moskva dödades sex människor i en rysk attack mot en park i Charkiv, vilket ytterligare spädde på frustrationen över hur samtalen med Kreml förs.

Oro för splittring

Den kritik som nu riktas mot Stubb och Støre handlar mindre om själva samtalet och mer om bristen på samordning. Både Kristersson och Frederiksen har tidigare varit tydliga med att Europa bör tala med en röst gentemot Moskva. När två ledare går före på eget initiativ finns en risk att den gemensamma linjen urholkas, även om avsikten kan vara god.

Frågan är vad direktsamtal med Putin egentligen kan leda till. Historiskt sett har europeiska försök att samtala med den ryske presidenten gett begränsade resultat. Samtidigt menar Stubb att det är nödvändigt att tala med Ryssland för att få ett slut på kriget. Huruvida tisdagens samtal leder någonvart återstår att se. Men att två nordiska ledare på eget initiativ ringer Moskva markerar en ny fas i de europeiska ansträngningarna att navigera i ett allt svårare säkerhetspolitiskt läge.