Hamilton Steiner: Plötsligt kommer missilerna utan förvarning

KIEV. Ryssland har genomfört ytterligare ett omfattande robotanfall mot ukrainska städer. Flera människor har dödats och många skadats, uppger ukrainska myndigheter. Till skillnad från tidigare storanfall kom den här gången ingen förvarning för invånarna i de drabbade områdena.

Avsaknaden av varningar är ingen slump. Den sammanfaller med uppgifter om att USA:s president Donald Trump har börjat verkställa sitt hot om att sluta dela underrättelseuppgifter med Kiev. Utan det amerikanska underrättelseflödet har Ukraina betydligt sämre möjligheter att i förväg upptäcka ryska robotar och stridsflygplan. Det innebär i praktiken att civila lämnas utan det tidiga varsel som hittills räddat många liv.

Kiev har ända sedan krigets första dagar varit beroende av en nära underrättelsesamverkan med Washington. Amerikanska uppgifter har gjort det möjligt för Ukraina att följa ryska trupprörelser, identifiera robotuppskjutningar i realtid och styra sitt luftförsvar med en precision som annars varit omöjlig. Redan tidigt i kriget visade sig stödet vara avgörande. Uppgifter från USA hjälpte bland annat ukrainska styrkor att sänka den ryska kryssaren Moskva i Svarta havet och att slå ut högt uppsatta ryska befäl vid fronten. Att detta flöde nu uppges vara fryst innebär att Ukraina förlorar ett av sina viktigaste strategiska verktyg.

Trumps besked är den senaste i raden av signaler om en ny kurs i USA:s politik gentemot Ukraina. Presidenten har vid flera tillfällen ifrågasatt det militära stödet och ställt sig kritisk till den omfattande hjälp som kongressen tidigare godkänt. Hans administration har samtidigt inlett samtal med Ryssland, vilket väckt oro i såväl Kiev som bland europeiska allierade. Att underrättelsesamarbetet nu uppges vara fryst skickar en tydlig signal om att Trump är beredd att använda Ukraina som ett förhandlingskort i relationen med Moskva.

För Ukrainas del kan konsekvenserna bli långtgående. Landets luftförsvar bygger på en kombination av västerländska system som Patriot och IRIS-T samt äldre sovjetiska vapen. Alla dessa är i hög grad beroende av varningsdata som tidigare levererats från USA. Utan den informationen tvingas ukrainska styrkor förlita sig på egna underrättelser, vilket både minskar reaktionstiden och ökar risken för att robotar når sina mål.

För vanliga ukrainare har flyglarmen blivit en del av vardagen. Ett larm innebär att man söker skydd i tunnelbanestationer, källare eller särskilda skyddsrum. När varningen uteblir och robotarna slår till direkt finns inga sådana möjligheter. Det är därför frånvaron av förvarningar gör anfallen betydligt dödligare. Det senaste anfallets offer hann enligt lokala uppgifter aldrig ta sig till skyddsrummen innan explosionerna kom.

Händelsen väcker också nya frågor om Europas roll. Storbritannien, Frankrike och Tyskland har under krigets gång byggt upp egna underrättelsekanaler med Ukraina. Men ingen av dem har den kapacitet som den amerikanska underrättelsetjänsten besitter när det gäller satellitövervakning och signalspaning. Om USA:s avhopp blir permanent hamnar en ännu större börda på europeiska länder – både när det gäller underrättelser och militärt stöd. Även Sverige, som nyligen gick med i Nato, har varit en av Ukrainas viktigaste stödjare och följer nu utvecklingen med oro.

Samtidigt sker anfallet i ett skede där samtal om en vapenvila har inletts. Trump har lovat att få ett slut på kriget, men hittills har ingen konkret plan presenterats. Ryssland har fortsatt sina attacker mot ukrainska städer och energianläggningar och visar få tecken på att vilja göra eftergifter. Moskva har länge velat försvaga Ukrainas försvarsförmåga, och ett avbrott i underrättelseutbytet gynnar Rysslands position både på slagfältet och vid förhandlingsbordet.

För Kiev innebär det frysta underrättelseutbytet ett nytt allvarligt bakslag i ett läge där landets försvar redan är hårt pressat. Den ukrainska ledningen har tidigare varnat för att ett avbrott i samarbetet skulle få direkta konsekvenser för civilbefolkningen – något som den dödliga attacken nu tycks bekräfta.

Frågan är hur länge USA:s nya hållning består. Även inom underrättelsevärlden konstateras att ett totalstopp är ovanligt mellan länder med ansträngda relationer. Uppgifter förekommer att flödet har begränsats snarare än strypts helt. Men oavsett omfattningen är signalen till Moskva och omvärlden tydlig: det villkorslösa amerikanska stödet till Ukraina hör det förflutna till.