Demonstranter satte albanskt departement i brand

För andra dagen i rad har ungdomar i Albanien gått ut på gatorna för att demonstrera. Onsdagens protester i huvudstaden Tirana blev våldsammare än de tidigare. En departementsbyggnad sattes i brand och polisen svarade med tårgas. Rökutvecklingen var synlig över stora delar av staden och flera gator spärrades av under eftermiddagen.

Det var under onsdagseftermiddagen som situationen eskalerade. Demonstrationer som inletts som fredliga sammankomster övergick i sammanstötningar mellan demonstranter och polis. Enligt lokala medier kastades föremål mot säkerhetsstyrkorna, och i samband med protesterna började det brinna i en byggnad som används av landets ministerium. Polisen bekräftade att man använde tårgas för att skingra folksamlingar. Det finns i skrivande stund inga uppgifter om allvarligt skadade, men händelsen har skakat det politiska etablissemanget. Som huvudstad är Tirana landets politiska och ekonomiska centrum, vilket gör att protesterna där får omedelbar nationell betydelse.

Albanien är ett av Europas mindre välbeställda länder och har under de senaste åren genomgått en rad ekonomiska och politiska förändringar. Landet blev medlem i Nato 2009 och är sedan flera år en officiell kandidat till EU-medlemskap. Samtidigt har den inhemska politiken präglats av djupa konflikter mellan regeringen och oppositionen. Det socialistiska partiet, under ledning av premiärminister Edi Rama, har suttit vid makten sedan 2013. Oppositionen, främst Demokratiska partiet, har under hela den perioden anklagat regeringen för korruption, maktmissbruk och bristande rättssäkerhet. Regeringen har avfärdat anklagelserna och i stället pekat på ekonomisk tillväxt och investeringar i infrastruktur.

De senaste dagarnas protester har framför allt drivits av ungdomar. För en generation som vuxit upp i ett land med hög arbetslöshet och låga löner är framtidstron en bristvara. Många unga albaner har under det senaste decenniet valt att emigrera till EU-länder som Italien, Grekland och Tyskland. Landets befolkning har minskat i oroväckande takt, och avfolkningen av landsbygden har blivit en allt viktigare fråga i den politiska debatten. Det är mot den bakgrunden som protesterna måste förstås, menar bedömare. Det handlar inte bara om enskilda politiska beslut, utan om en bredare känsla av att utvecklingen går för långsamt och att de ungas röster inte tas på allvar.

Förutom de politiska kraven har protesterna också en tydlig social dimension. Albanien har under lång tid brottats med en svag arbetsmarknad och en omfattande informell ekonomi. Många unga upplever att de saknar framtidsutsikter i det egna landet. Den växande frustrationen har under flera år byggts upp och har nu kanaliserats genom demonstrationerna.

Korruption och organiserad brottslighet är ytterligare faktorer som ligger bakom missnöjet. EU har i flera rapporter uppmanat Albanien att stärka rättsväsendet och bekämpa korruptionen. Reformarbetet har inletts, men det har gått trögt. Många demonstranter menar att de styrande lovat förändring utan att leverera. De kräver nu att regeringen avgår och att nyval hålls. Oppositionen har försökt kanalisera ilskan och har under de senaste veckorna manat till fortsatta protester.

Onsdagens våldsamheter kan dock försvåra oppositionens strategi. Risken är att de negativa bilderna från Tirana skadar rörelsens trovärdighet och ger regeringen anledning att avfärda demonstranterna som ligister. Polisen har inlett en utredning av branden, och det är enligt lokala uppgifter oklart hur många personer som har gripits. Under torsdagen väntas nya demonstrationer, och myndigheterna har meddelat att de är beredda att agera.

Internationellt följs händelseutvecklingen med oro. Albanien är en viktig partner för både Nato och EU på det politiskt oroliga Balkan. Landet har under en längre tid profilerat sig som en stabil allierad i regionen. Om protesterna urartar ytterligare kan det få konsekvenser för landets EU-integration och för det politiska klimatet i hela regionen. Både EU och USA har tidigare betonat vikten av dialog och uppmanat alla parter att avstå från våld.

För de unga demonstranterna i Tirana handlar onsdagen om något större än en enskild politisk fråga. De vill se en fungerande rättsstat, ett samhälle där utbildning och arbete ger möjligheter, och en politisk ledning som tar deras oro på allvar. Frågan är om regeringen kan möta de kraven – eller om protesterna kommer att fortsätta växa.