Sekunddrama på Versailles – nu ska tidssystemets öde avgöras

På slottet i Versailles samlas representanter från hela världen för att avgöra hur tiden ska hållas i synk med jordens rotation. Mötet sker inom ramen för Internationella byrån för mått och vikt, BIPM, och gäller skottsekunderna – de extra sekunder som då och då läggs till i den globala tidsskalan. Bakgrunden är att jorden just nu snurrar snabbare än den gjort på länge, vilket skapar nya utmaningar för forskare och teknikindustrin.

Skottsekunden infördes 1972 som en kompromiss mellan två sätt att mäta tid. Å ena sidan finns atomuren, som är extremt stabila och bygger på vibrationer i cesiumatomer. Å andra sidan finns den astronomiska tiden, som bestäms av jordens rotation. Eftersom rotationen inte är helt jämn uppstår en långsam glidning. Skottsekunden har fungerat som en korrigering för att hålla ihop systemen. Sedan dess har 27 skottsekunder lagts till, den senaste 2016.

Men det som en gång var en enkel teknisk lösning har blivit ett allt större problem. Moderna datasystem är uppbyggda kring en jämn, kontinuerlig tidsskala. En extra sekund kan få servrar att frysa, loggar att kollapsa och transaktioner att hamna i fel ordning. År 2012 orsakade en skottsekund avbrott hos flera stora internettjänster, bland annat Reddit och LinkedIn, och flygbolaget Qantas fick problem med sina bokningssystem. Incidenten blev en väckarklocka.

Teknikjättar som Google och Meta har sedan dess infört egna sätt att hantera problemet. De fördelar ut den extra sekunden över en hel dag, så att systemen aldrig upplever ett plötsligt hopp. Metoden kallas leap smear och fungerar i praktiken, men den är inte en global standard. Därför vill många nu skrota skottsekunderna helt.

Förslaget som ska behandlas i Versailles går ut på att låta atomuren bestämma tiden och inte längre justera för jordens rotation. Skillnaden mellan atomtid och soltid skulle då växa långsamt. Enligt forskare skulle det dröja tusentals år innan klockorna behöver vridas tillbaka en hel timme. En sådan förändring skulle inte märkas i vardagen, men den skulle skapa en mycket enklare och mer tillförlitlig tidsskala för teknik och vetenskap.

Det finns dock en akut fråga som komplicerar beslutet. Eftersom jordens rotation tillfälligt har snabbat upp kan det bli aktuellt med en så kallad negativ skottsekund, det vill säga att en sekund tas bort i stället för att läggas till. Det skulle vara första gången i historien. En sådan ändring är tekniskt svårare att hantera än en vanlig skottsekund, eftersom de flesta system inte är byggda för att hoppa bakåt. Det har stärkt argumenten för att avskaffa hela systemet i stället för att riskera nya tekniska avbrott.

Konsekvenserna av beslutet märks framför allt inom digital infrastruktur. Finansmarknaderna är ett tydligt exempel. Vid aktiehandel måste tidsstämplar vara exakta ända ner till mikrosekunder, och en oregelbundenhet i den globala tiden kan skapa problem med allt från automatiska börsorder till säkerhetssystem. Även GPS och andra satellitnavigeringssystem är beroende av en gemensam tidsskala. Om skottsekunderna försvinner skulle dessa system kunna förenklas, men samtidigt krävs en internationell överenskommelse om hur övergången ska gå till.

Internationellt är frågan känslig. Ryssland har tidigare visat tveksamhet, eftersom landets navigationssystem Glonass är byggt kring skottsekunder. Även andra länder med rymdprogram och militära system har invändningar. Forskarvärlden är splittrad: vissa menar att människan inte ska släppa kopplingen mellan klockan och solens läge, medan andra ser tiden som ett rent fysiskt mätetal som ska vara så stabilt som möjligt.

Beslutet i Versailles kommer inte att förändra vardagen för vanliga människor över en natt. Men det sätter ramarna för hur världen ska mäta tid under lång tid framöver. För ingenjörer, finansaktörer och forskare handlar det om en av de viktigaste tekniska förändringarna på flera decennier. Om skottsekunderna avskaffas, eller om systemet behålls med nya regler, återstår att se. Oavsett utgång kommer mötet i Versailles att skriva nästa kapitel i tidens historia.