Ingmar Nevéus: Kan Trump ogiltigförklara valet om han inte gillar resultatet?

New York. Mellanårsvalet i USA handlar om betydligt mer än mandatfördelningen i Washington. För Donald Trump är insatsen personlig. Om Demokraterna tar majoritet i representanthuset väntas en rad utredningar mot presidenten och hans familj. Därför sprider sig frågan i politiska kretsar: Kan Trump stoppa ett valresultat som inte passar honom?

Vid mellanårsvalen väljs alla 435 ledamöter i representanthuset och en tredjedel av senaten. Valen brukar ses som en folkomröstning om den sittande presidentens politik. Men i det här läget handlar det också om juridisk överlevnad. En demokratisk majoritet i representanthuset ger kontroll över utskotten, och med den kontrollen kan Trump pressas med kallelser, dokumentkrav och utredningar.

Trump har länge varit föremål för granskningar. Åklagare i New York har utrett Trump Organization, och flera tidigare medarbetare har fällts. En demokratisk kongress skulle kunna skruva upp trycket ytterligare. Samtidigt skyddar inte presidentens benådningsrätt honom mot åtal i delstaterna, påpekar jurister. Även om han skulle försöka benåda sig själv för federala brott, kvarstår risken i New York.

Frågan om valets legitimitet är därför inte akademisk. Trump har upprepat hävdat att valfusk hotar systemet. Redan inför mellanårsvalen har han ifrågasatt förtidsröstandet och brevröstningen. Under presidentvalet 2020 pressade han valtjänstemän att hitta röster och vägrade godta resultatet i flera delstater. Mot den bakgrunden varnar statsvetare för att han kan använda liknande metoder om valet går honom emot.

En president har dock begränsade formella möjligheter att upphäva ett valresultat. Den federala valprocessen är decentraliserad, och delstaterna fastställer sina egna resultat. Däremot kan en president skapa tvivel, stämma valfunktionärer och mobilisera opinionen. Kritiker menar att detta i sig hotar rättsstatsprincipen, oavsett utgången.

Osäkerheten märks också på marknaderna. New York är världens finansiella centrum, och politisk turbulens i Washington brukar slå direkt mot börserna. Investerare söker sig till säkra hamnar som guld, vilket kan gynna gruvbolag. Samtidigt riskerar ett utdraget politiskt dödläge att dämpa efterfrågan på basmetaller och industrimineraler. För gruvnäringen, som är beroende av global konjunktur och långsiktiga investeringsbeslut, är ett ifrågasatt val därför något mer än ett inrikesproblem.

Valet får också konsekvenser för energipolitiken. Republikanerna vill öka den inhemska produktionen av olja, gas och kritiska mineraler. Demokraterna prioriterar förnybar energi och miljöregleringar. Ett maktskifte i kongressen kan därför förändra villkoren för gruvprojekt i delstater som Nevada, Arizona och Montana. Kritiska mineraler som litium och koppar är centrala i båda lägrens klimatpolitik, men synen på hur snabbt de ska utvinnas skiljer sig kraftigt åt.

Det som gör mellanårsvalet extra laddat är att förtroendet för valsystemet redan är hårt ansträngt. En stor del av de republikanska väljarna uppger att de tvivlar på valens tillförlitlighet, trots att granskningar inte funnit stöd för omfattande valfusk. Trump förstärker den bilden genom att ständigt tala om manipulerade val. Långsiktigt kan det urholka demokratins legitimitet.

För omvärlden är insatsen hög. USA är världens största ekonomi och en nyckelspelare i den globala råvaruhandeln. Om valet följs av en konstitutionell kris skulle det få spridningseffekter på handel, investeringar och råvarupriser. Gruvindustrin, som alltid har ett öga på politiska risker, följer utvecklingen med oro. Det handlar inte bara om vem som styr Washington. Det handlar om ifall det politiska systemet över huvud taget förmår leverera stabila spelregler.