Forskare studerar ”odödlig manet” – vill förlänga mänskligt liv

Den lilla maneten har kokats, skurits sönder, svultits och saltats ned. Ändå överlever den. Det handlar om Turritopsis dohrnii, den så kallade odödliga maneten – ett av de få kända djur som kan vända sin egen livscykel. Nu studerar forskare dess gener för att ta reda på om manetens unika överlevnadsförmåga kan bidra till nya behandlingar mot åldersrelaterade sjukdomar hos människor, rapporterar BBC.

Turritopsis dohrnii är en knappt centimeterstor, genomskinlig hydrozo. I sitt vuxna stadium lever den som en frisimmande medusa, men till skillnad från andra maneter kan den efter fortplantningen återgå till ett tidigare utvecklingsstadium – en polyp. Därmed börjar livscykeln om. I laboratorieförsök har den överlevt behandlingar som skulle döda de flesta andra organismer: kokande vatten, sönderskärning, svält och extrem salthalt.

Forskningen kring maneten har pågått i decennier, men först de senaste åren har tekniken gjort det möjligt att studera dess arvsmassa på djupet. Ett forskarlag, bland andra från universitetet i Oviedo i Spanien, har kartlagt hela genomet. Där har man hittat gener som är kopplade till DNA-reparation och underhåll av telomerer, de ändar på kromosomerna som förkortas när celler åldras. Maneten har också ovanligt många varianter av gener som styr cellernas förmåga att omprogrammeras.

Denna omprogrammering, kallad transdifferentiering, är själva nyckeln till manetens förmåga att undvika biologiskt åldrande. Mogna celler kan omvandlas till odifferentierade celler, ungefär som stamceller, och bygga upp en ny polyp. På så sätt slipper maneten det åldrande som drabbar de flesta andra flercelliga djur.

Frågan är vad detta kan betyda för människor. Åldersrelaterade sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, neurodegenerativa tillstånd och nedsatt vävnadsregeneration är alla kopplade till hur kroppens celler försämras över tid. Om forskare förstår exakt hur maneten skyddar, reparerar och föryngrar sina celler, kan det öppna för behandlingar som stärker människokroppens egen reparationsförmåga. Det handlar inte om att göra människor odödliga, utan om att utveckla nya sätt att förebygga eller bromsa sjukdomar.

Forskningen är ännu i ett tidigt skede, men den är en del av en bredare trend inom biomedicin. Regenerativ medicin, där målet är att reparera eller ersätta skadade vävnader och organ, är ett av de snabbast växande områdena inom life science. Även bioteknikföretag investerar allt mer i att förstå hur djur med unika förmågor, som axolotl och den odödliga maneten, kan lära oss något om människans biologi.

Turritopsis dohrnii härstammar från Medelhavet, men har spridit sig till kust- och havsområden över hela världen, däribland utanför Japan och i Atlanten. Spridningen sker till stor del genom fartygs barlastvatten, där små organismer kan färdas långa sträckor innan de släpps ut i nya vatten. Det har gjort maneten både till ett exempel på hur mänsklig transport påverkar marina ekosystem och till ett lättillgängligt objekt för forskare i många länder.

Forskarna betonar att manetens odödlighet inte är absolut. Den kan fortfarande dö av rovdjur, infektioner eller andra yttre faktorer. Det unika är att den inte tycks åldras. För människor är det troligen inte själva livscykelvändningen som kan kopieras, utan de molekylära mekanismer som gör att cellerna klarar av stress, reparerar DNA och undviker att ackumulera skador.

Enligt BBC går forskarna nu vidare med att undersöka hur manetens gener faktiskt fungerar, inte bara vilka gener som finns. Genom att aktivera och stänga av gener i laboratoriemiljö hoppas de kunna peka ut de processer som är mest avgörande för cellernas skydd. I förlängningen kan det leda till nya läkemedel eller terapier som förstärker människokroppens egen förmåga till läkning.

Även om vägen från manet till människa är lång, visar forskningen hur naturen redan har utvecklat lösningar på problem som dagens medicin fortfarande brottas med. I en tid när medellivslängden ökar och åldersrelaterade sjukdomar blir allt vanligare, kan den lilla genomskinliga maneten bli en oväntat viktig pusselbit.