Michael Winiarski: Bokförsäljaren på Broadway fick rätt

Donald Trump har öppet ställt sig på Rysslands sida i det ryska erövringskriget mot Ukraina. I ett uttalande som citeras av Dagens Nyheter säger den amerikanske presidenten att ”Ryssland, ärligt talat, har varit okej med Ukraina. De har inte gjort så mycket.” Uttalandet väcker frågor om var USA står när fredsförhandlingar och stödet till Ukraina diskuteras.

I en kommenterande text i Dagens Nyheter skriver utrikeskommentatorn Michael Winiarski att Trumps utspel påminner honom om en händelse för tio år sedan, då Trump just valts till president för första gången. Under en promenad på Broadway mötte Winiarski en rädd bokförsäljare. Mannen sålde böcker av den amerikanske författaren Philip Roth, bland annat romanen ”The Plot Against America” från 2004.

Romanen är en fiktiv historieskrivning om ett USA där flyghjälten Charles Lindbergh, en beundrare av Adolf Hitler, blir republikanernas presidentkandidat och vinner valet 1940. Lindbergh tillhör partiet America First, som motsätter sig amerikansk inblandning i andra världskriget och sprider antisemitiska påståenden om att judar konspirerar för att dra in USA i kriget. Hans kampanjslogan är ”Rösta för Lindbergh – eller för krig”.

Efter valet sluter Lindbergh ett fördrag med Hitler och lovar att inte blanda sig i Tysklands expansionsplaner i Europa. Samtidigt inleder administrationen en politik som i romanen kallas ”omlokalisering” av judar västerut.

America First var inte bara en litterär uppfinning. Inför andra världskriget fanns en verklig isolationsistisk rörelse med samma namn i USA, och Charles Lindbergh var en av dess mest kända företrädare. Roth använde den historiska bakgrunden för att skapa en alternativ verklighet där rörelsen får makten. Trump har själv använt begreppet som politiskt varumärke. Winiarski menar att det är just kombinationen av historisk verklighet och fiktion som gör romanen så obehaglig att läsa i dag.

Winiarski konstaterar att Roths berättelse blir slående aktuell om man byter ut namnen på USA:s president och den efterlyste krigsförbrytaren, som han beundrar. Han skriver också att bokförsäljarens rädsla var befogad – men att mannen inte längre står kvar på Broadway.

I samma text lyfter Winiarski fram Kai Birds bok ”American Scoundrel”, som handlar om Roy Cohn. Cohn var en hänsynslös advokat och nära medarbetare till senatorn Joseph McCarthy under 1950-talets antikommunistiska förföljelser i USA. Senare blev han en läromästare för Donald Trump. Enligt Winiarski är boken omistlig för den som vill förstå Trump.

Winiarski skriver att han också funderar över hur det ska gå med Europas stöd till Ukraina under det kommande året. Spanien, Frankrike, Italien och Polen går då till val, och valresultaten kan komma att forma EU:s politik gentemot Ryssland. Samtidigt som Ukraina fortsätter att vara beroende av militärt och ekonomiskt stöd från väst, pågår i flera europeiska länder en debatt om hur mycket resurser som ska avsättas till försvar och bistånd. De fyra länderna har olika politiska traditioner och intressen, men tillsammans har de en avgörande roll för det fortsatta stödet, både inom EU och Nato. Polen har varit en central knutpunkt för vapenleveranser till Ukraina, Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt, och Italien och Spanien har ekonomisk och geografisk tyngd i södra Europa.

Valen äger rum mot en bakgrund av ekonomisk osäkerhet och pressade statsbudgetar. Samtidigt växer kraven på ökade försvarsanslag inom Nato. I flera länder har partier som varit skeptiska till vapenhjälpen till Ukraina vunnit mark, och en förändrad maktbalans i något av dessa länder skulle kunna påverka både EU:s sanktionspolitik och de bilaterala stödpakten.

Ukrainas försvar är i hög grad beroende av både USA och Europa. USA har stått för en stor del av det militära stödet, medan EU-länderna har bidragit med både vapen, pengar och humanitär hjälp. Om presidenten i Washington nu signalerar en annan linje, ökar trycket på europeiska ledare att fylla tomrummet.

Trumps uttalanden har också satt fokus på spänningarna mellan Washington och europeiska huvudstäder. Sedan krigets början har EU-länderna i flera omgångar beslutat om sanktioner mot Ryssland och stödpaket till Ukraina, men frågan om hur länge stödet kan upprätthållas är fortsatt känslig. Med val i flera av de största länderna kan debatten snabbt förändras, inte minst om partier som varit kritiska till Ukrainapolitiken får ökat inflytande.

Bakgrunden är den blodigaste väpnade konflikten i Europa sedan andra världskriget. Miljontals människor har drivits på flykt, och kriget har lett till omfattande förstörelse av infrastruktur och energianläggningar. För Europa har kriget också inneburit en chockartad förändring av energimarknaden, med högre priser och en hastig omställning bort från rysk gas.

Även om Winiarskis text är en kommentar och inte en nyhetsrapport, fångar den en växande oro över vad Trumps hållning kan innebära. Jämförelsen med Philip Roths roman fungerar som en påminnelse om hur snabbt demokratiska institutioner kan urholkas när en ledare väljer att alliera sig med auktoritära krafter. Frågan är, som Winiarski antyder, vad som händer när denna utveckling dessutom sker samtidigt som flera europeiska länder står inför politiska skiften.