Nu ska Orbáns ”lögnfabriker” rivas – kommer det att lyckas?

I Ungern förändras medielandskapet efter Magyars valseger

Vi såg dem utanför presstältet vid Péter Magyars valvaka den 12 april: några unga, välkammade män i kostym och slips. ”Det är Orbán-media,” viskade en kollega från en oberoende ungersk nyhetssajt diskret.

Under 16 år har den avgående premiärministern Viktor Orbán systematiskt omvandlat 80 procent av landets medier till en förlängning av sin maktapparat. Maktpartiet Fidesz har gjort dessa lojala medier till en fabrik för smutskastning av sina motståndare – EU-byråkrater, George Soros, hbtq-personer, muslimer, Volodymyr Zelenskyj, och naturligtvis den politiska oppositionen.

Péter Magyar, som denna aprilkväll skulle vinna en överlägsen seger i parlamentsvalet med sitt parti Tisza, har under hela sin korta politiska karriär antingen ignorerats helt eller utsatts för intensiva smutskastningskampanjer i Orbán-trogna medier.

Valvakan vid Donaukajen blev en symbolisk vattendelare i ungersk journalistik. Medan de unga Orbán-journalisterna verkade vilsekomna, var evenemanget hemmaplan för reportrar från de få oberoende medierna i Ungern – framför allt en handfull nätbaserade nyhetssajter som överlevt Fidesz långa maktperiod tack vare läsardonationer.

”Det har aldrig varit fysisk press. De har i stället vägrat svara på våra frågor,” förklarar Zsolt Kerner, reporter på sajten 24.hu, när han beskriver situationen för oberoende journalister under Orbán-eran.

Iván Nagy, som tidigare arbetade på sajten HVG men numera är verksam på Columbia Journalism Review i New York, fyller i: ”Visst har det varit frustrerande. Verbala trakasserier mot oss var normen under Orbán, särskilt mot kvinnliga journalister.”

Magyar har personliga skäl att hysa agg mot de regeringstrogna medierna. Under valrörelsen beskrevs han som ”ukrainsk agent” och utsattes för direkta lögner om sitt privatliv – bland annat påståenden om att han skulle ha tappat kontakten med sina söner, trots att de faktiskt bor hos honom. En genomgripande reform av medielandskapet var följaktligen en central punkt i Tiszas valprogram.

Bara dagar efter valsegern fick Magyar tillfälle att konfrontera Orbán-media i direktsändning. Med några timmars mellanrum intervjuades han i två stora public service-medier: Kossuth Rádió och tv-kanalen M1. Intervjuerna blev högst konfrontativa. Till M1-ankaret Béata Csete sade Magyar rakt ut att hennes kanal påminde om nazipropagandisten Joseph Goebbels verksamhet och Nordkoreas statskontrollerade medier.

”Morgon, middag och kväll har ni smutskastat mig personligen, min familj, de som står mig nära och vanliga medborgare,” sade Magyar. ”Det är inget personligt mot er, men en av punkterna i vårt program är att den här lögnfabriken kommer att stoppas.”

Effekterna blev omedelbara. Flera dagar efter intervjun visades inga nyhetssändningar på M1. Nu har nyheterna återkommit, men i en annan form, berättar Zsolt Kerner på telefon från Budapest.

”De befinner sig i ett slags limbo. En del av det gamla finns kvar, men samtidigt har de börjat citera oss och andra oberoende medier. Det var helt otänkbart för bara några veckor sedan.”

Public service-medierna har bara varit en del av Fidesz propagandamaskin. En större del består av formellt privatägda medier vars ägare är lojala mot Orbán av ekonomiska skäl – genom annonser från statsägda företag eller som kompensation för förmånliga statskontrakt till ägarnas övriga verksamheter.

”Jag tror att de här medierna kommer att kollapsa av sig själva. Nu kommer de inte att särbehandlas längre, och då visar det sig att deras affärsmodell är ohållbar,” säger Iván Nagy.

Kommer Magyar att lyckas montera ned ”lögnfabriken”? Zsolt Kerner tror det: ”Propagandamaskinen har aldrig varit särskilt effektiv ekonomiskt. De här medierna klarar sig inte på en fri marknad. Men visst, Fidesz kommer att försöka rädda vissa delar.”

Kerner påpekar samtidigt att Magyar och andra i Tisza kan bli överraskade när de inser att de oberoende medierna inte automatiskt blir en hejarklack för den nya regeringen.

”På många sätt, rent ideologiskt, är den nya regeringen kanske inte så olik den gamla. Och den kan också förvänta sig att bli granskad.”

Omvandlingen av Ungerns medielandskap blir en avgörande mätare på hur djupt demokratiska reformer kommer att nå under Magyars styre. Efter sexton år av systematisk nedmontering av pressfrihet står landet inför en potentiellt historisk återuppbyggnad av oberoende journalistik – en utveckling som kommer att följas noggrant av demokratiförespråkare i hela Europa.