Ny rapport: Augusti varmaste månaden som någonsin uppmätts på jorden

Den globala medeltemperaturen för augusti har bekräftats som den högst uppmätta för en enskild månad sedan moderna mätningar inleddes på 1800-talet. Enligt EU:s klimattjänst Copernicus landade den sammanvägda temperaturen – som inkluderar allt från polarområden till ökenregioner – på 16,96 grader Celsius. Det innebär en uppvärmning på 1,65 grader jämfört med förindustriell nivå, innan människan i stor skala började förbränna kol, olja och gas.

– Den långsiktiga uppvärmningen går väldigt fort nu. Det är förväntat eftersom vi har skyhöga utsläpp av växthusgaser. Det är också alarmerande. Utsläppen måste åtgärdas så fort som möjligt, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

Rapporten visar också att världshaven utanför polerna var rekordvarma under augusti. I genomsnitt uppmättes ytvattentemperaturen till 21,07 grader, vilket slår den tidigare toppnoteringen på 20,98 grader från samma månad förra året. I europeiska vattenområden registrerades flera marina värmeböljor som stressade ekosystemen och förstärkte lokala vädersystem.

Augustisiffran innebär också att perioden juni till augusti blev den varmaste sommaren som någonsin uppmätts i Västeuropa. De extremt höga temperaturerna har i kombination med svår torka lett till vattenbrist i stora områden, exceptionellt låga vattennivåer i flera av kontinentens stora floder, omfattade skogsbränder och tusentals värmerelaterade dödsfall.

Även andra delar av världen har drabbats av extrema väderhändelser som kan kopplas till värmen. Kraftiga bränder har härjat i bland annat Indonesien och Kanada, medan andra regioner upplevt svåra översvämningar – ett resultat av att varmare luft kan bära med sig större mängder vatten.

– I kombination med rekordhöga globala havsytetemperaturer och den varmaste sommaren som någonsin uppmätts i Västeuropa visar dessa observationer hur klimatförändringarna driver på extrema väderförhållanden både i atmosfären och i haven. Effekterna märks allt tydligare av samhällen, ekonomier och ekosystem över hela världen, säger Samantha Burgess, strategiskt ansvarig för klimatfrågor vid Europacentret för medellånga väderprognoser (ECMWF).

För Europa har den extrema sommaren fått påtagliga samhällsekonomiska konsekvenser. I Frankrike har regeringen beslutat att avsätta en miljard euro i krisstöd till det hårt drabbade jordbruket, där uttorkade vattendrag och bristande bevattningsmöjligheter hotar årets skördar. Liknande problem har rapporterats från flera sydeuropeiska länder, där både lantbrukare och lokalsamhällen tvingats hantera svår vattenbrist.

Erik Kjellström påpekar att de rekordhöga temperaturerna på många håll förstärks av den ovanligt kraftiga El Niño som tog fart i början av sommaren. Fenomenet, som uppstår när ytvattnet i centrala och östra Stilla havet blir ovanligt varmt, påverkar vädermönster över hela världen och förändrar förutsättningarna för både nederbörd och torka.

– Då förstärks också det hydrologiska kretsloppet. Så vi kommer att ha en period när det är betydligt torrare än vanligt på vissa håll och betydligt blötare på andra. Det får så klart konsekvenser för lokalbefolkning, samhällen, skogsbruk och livsmedelsproduktion. Prognoserna pekar på att årets El Niño kommer att fortsätta utvecklas och bli ännu kraftigare, kanske den kraftigaste som någonsin observerats, säger han.

Den aktuella rapporten från Copernicus understryker en pågående trend av skenande temperaturer. Forskare inom klimatvetenskap är eniga om att de fortsatt höga utsläppen av växthusgaser är huvudorsaken till uppvärmningen, och att extremväder som bränder, översvämningar och värmeböljor kommer att bli allt vanligare om inte utsläppen minskar drastiskt. Samtidigt påpekar experter att årets siffror – trots att de är alarmerande – ligger i linje med vad klimatmodellerna har förutspått under lång tid.

För svensk del innebär utvecklingen att vi kan förvänta oss varmare somrar med längre perioder av torka, men också fler skyfallsliknande regn när varm luft möter fuktighet från haven. Redan idag märks effekterna inom jord- och skogsbruk, och behovet av anpassningsåtgärder väntas öka i takt med att temperaturen fortsätter stiga.