Trump om sin roll 11 september: ”Jag fick bäras i väg av brandmän”

NEW YORK. Donald Trump sade på tisdagen att han deltog i räddningsarbetet efter terrorattackerna den 11 september 2001. Vid ett framträdande i New York uppgav han att två brandmän var tvungna att bära honom från området, eftersom det var för farligt. Några bevis för att han befann sig i den aktuella zonen har dock inte presenterats.

Sedan attackerna mot World Trade Center har det funnits många berättelser om mod och uppoffringar. Men ingen känd dokumentation, inget fotografi och inget vittnesmål från räddningspersonalen har kunnat bekräfta Trumps beskrivning. De tidningar som bevakade händelserna i detalj har inte heller rapporterat att den dåvarande fastighetsmagnaten skulle ha letts ut ur rök och kaos av brandmän.

Trump var vid tiden en välkänd profil i New York. Hans kontor låg nära World Trade Center, och i intervjuer direkt efter attackerna kommenterade han det som hänt. Men i de samtida uttalandena finns ingenting som tyder på att han själv var delaktig i räddningsarbetet.

Påståendet från tisdagen är inte det första i sitt slag. Under åren har Trump vid flera tillfällen beskrivit sig som en person med nära koppling till 11 september. Han har bland annat sagt att han såg människor hoppa från tornen och att han förlorade vänner i attackerna. Även dessa uppgifter har mötts av skepsis.

I samband med presidentvalskampanjen 2016 väckte han uppmärksamhet genom att hävda att han sett människor i New Jersey fira attackerna. Några sådana firanden kunde aldrig verifieras. Den typen av uttalanden har blivit en del av ett mönster där Trump gärna framställer sig som direkt berörd av stora nationella händelser.

Den 11 september 2001 kapade terrorister fyra passagerarplan. Två flögs in i World Trade Center, ett in i Pentagon och ett kraschade i Pennsylvania. Nära 3 000 människor dödades. New York drabbades hårdast, och minnet av katastrofen är fortfarande närvarande i stadens offentliga liv.

Psykologer som studerar minnet av stora händelser har pekat på att människor ibland uppfattar sig som mer delaktiga än de varit. Bilder, vittnesmål och medierapportering kan skapa en känsla av närvaro. Men det finns en viktig skillnad mellan ett suddigt minne och ett konkret händelseförlopp med detaljer. Trumps berättelse innehåller uppgifter som borde vara möjliga att kontrollera.

Än så länge har varken Trump eller hans medarbetare presenterat några belägg för att han bars bort av två brandmän. Det gör att uttalandet i första hand framstår som ett försök att knyta sig själv till en av de mest hedrade insatserna i modern amerikansk historia: räddningsarbetet vid World Trade Center.

För anhöriga till 11 september-offren kan sådana påståenden vara smärtsamma. Många av dem har tillbringat år med att söka efter sanningen om vad som hände den dagen. Att en offentlig person efteråt gör anspråk på en plats i dramat väcker starka reaktioner, särskilt när bevisen saknas.

Uttalandet kommer också att bli en del av den politiska debatten. Trump har under lång tid använt en berättelse om närhet till vanliga amerikaner, poliser och brandmän som en del av sin image. Genom att placera sig själv mitt i katastrofen försöker han förstärka den bilden. Men i takt med att granskningen ökar, växer också risken att detaljerna inte håller.

New York är en stad där 11 september aldrig glömts. Gamla brandstationer bär fortfarande spår av förlusten, och minnesmuseer bevarar berättelser från dem som var där. Mot den bakgrunden är det inte oväsentligt vem som tillskriver sig hjälteroller i katastrofens kaos. Kravet på dokumentation är en del av respekt för dem som faktiskt var på plats.

Trump har ännu inte svarat på frågor om varför hans redogörelse inte kan bekräftas. Det återstår att se om han återkommer till ämnet, eller om tisdagens uttalande blir ännu ett i raden av minnesbilder som inte håller för en faktakoll.