Saabs vd: tänkbart med produktion i Ukraina

Svenska försvarskoncernen Saab har säkrat en mångmiljardaffär med Ukraina genom att sälja 20 stridsflygplan av typen Gripen. Affären presenterades vid ett möte utanför Uppsala där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Sveriges statsminister Ulf Kristersson deltog. För Saab innebär denna order ett viktigt genombrott efter flera år av misslyckade försäljningsförsök på den internationella marknaden.

Ukraina betraktar Gripen-planen som en kritisk tillgång i det pågående kriget mot Ryssland. Landet har dock ännu större ambitioner – den totala beställningen som Ukraina siktar på uppgår till hela 150 Gripen E-plan. En sådan omfattande order skulle vara historisk för Saab och markant stärka företagets position som internationell leverantör av stridsflygplan.

Affären kommer vid en tidpunkt då Saab behöver framgångar på exportmarknaden. Under de senaste åren har försvarskoncernen upplevt flera besvikelser när potentiella kunder valt andra alternativ. Finland, Schweiz och Tjeckien är exempel på länder som i slutskedet av upphandlingsprocessen valde bort det svenska Gripen-systemet till förmån för konkurrerande lösningar, främst amerikanska F-35.

En av de största utmaningarna för att realisera Ukrainas fullständiga beställning är produktionskapaciteten. I höstas uppgav Saabs verkställande direktör Micael Johansson att företagets produktionstakt låg på mellan 20 och 30 flygplan per år. Detta skulle innebära att en komplett leverans av 150 plan skulle ta flera år att slutföra med nuvarande produktionsvolym.

Johansson signalerar dock att Saab arbetar för att öka produktionstakten. Företaget siktar nu mot den övre delen av spannet, närmare 30 flygplan årligen. Han bedömer att detta är fullt möjligt med tanke på det ökade marknadsintresset för Gripen-systemet. Det förnyade intresset från potentiella kunder motiverar investeringar i ökad produktionskapacitet.

För att möta Ukrainas långsiktiga behov överväger Saab en ovanlig lösning – att etablera produktion direkt i Ukraina. Detta skulle vara ett avsevärt avvikande från företagets normala verksamhetsmodell där tillverkning sker i Sverige. Micael Johansson bekräftar att diskussioner pågår med ukrainsk försvarsindustri.

Samarbetet med ukrainska partners fokuserar initialt på att säkerställa att landet kan underhålla och serva flygplanen själva. Detta är en grundläggande förutsättning för att Ukraina ska kunna operera Gripen-systemet effektivt över tid. Johansson utesluter inte att Ukraina på sikt skulle kunna bli en fullskalig produktionspartner som tillverkar kompletta flygplan, men understryker att detta kräver betydande tid och investeringar.

En sådan industriell uppbyggnad skulle vara fördelaktig för båda parter. För Ukraina skulle det innebära teknologiöverföring och kapacitet att bygga upp en inhemsk flygindustri. För Saab skulle det lösa kapacitetsutmaningen och möjliggöra snabbare leveranser till den ukrainska kunden.

Finansmarknaden reagerade positivt på nyheten om avtalet. På Stockholmsbörsen steg Saabs aktie med drygt 7 procent dagen då affären presenterades. Därmed återgick aktien till plusområde sedan årsskiftet. I ett längre perspektiv har Saabs aktie utvecklats exceptionellt starkt – sedan tre år tillbaka har kursen stigit nästan 300 procent.

Den kraftiga kursuppgången speglar både det försämrade säkerhetsläget i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina och Saabs stärkta marknadsposition. Europeiska länder har ökat sina försvarsbudgetar markant, vilket gynnar försvarsindustrin. Saab har som en av få europeiska tillverkare av moderna stridsflygplan positionerat sig för att dra nytta av denna utveckling.

Ukraina-affären kan bli en vändpunkt för Saabs exportframgångar. Om de 150 flygplanen slutligen levereras och visar sig framgångsrika i strid, kan detta öppna dörrar till nya marknader. Andra länder som söker alternativ till amerikanska eller ryska system kan se Gripen som ett attraktivt mellanläge med bevisad kampkapacitet.