Schweiz röstar om ett befolkningstak på 10 miljoner

Schweiz går till valurnorna på söndag i en folkomröstning som kan få långtgående konsekvenser för landets framtida invandringspolitik och demografiska utveckling. Initiativet ”Inget 10-miljoner-Schweiz” föreslår ett tak för hur stor landets befolkning får bli – maximalt 10 miljoner invånare omkring 2050. Redan när 9,5 miljoner nås ska åtgärder vidtas för att bromsa tillväxten.

Förslaget har väckts av Schweiziska folkpartiet SVP, som blev landets största parti i senaste nationella valet. Partiets kampanjbudskap har varit tydligt: ”Det kommer för många – och fel – utlänningar.” De åtgärder som föreslås för att strypa befolkningsökningen riktar sig främst mot asylområdet och anhöriginvandring.

SVP:s vice ordförande Magdalena Martullo-Blocher argumenterar kraftfullt för initiativet. Hon menar att 690 000 utlänningar omedelbart får rätt till permanent uppehållstillstånd, vilket ger dem rätt att stanna i Schweiz även om de aldrig arbetar igen, lever på socialbidrag eller begår brott. Enligt henne bör väljarna sända ett tydligt budskap genom att rösta ja till förslaget.

Under valrörelsen har SVP målat upp dystopiska framtidsbilder av överbelastade klassrum, trafikkaos och en offentlig sektor i kollaps om befolkningen växer från dagens cirka 9,1 miljoner till de nivåer partiet varnar för. SVP framhåller att invånarantalet ökat med omkring 2 miljoner under de senaste 20 åren och att hela 27 procent av befolkningen är utländska medborgare.

Motståndarsidan kontrar dock med att omkring 83 procent av de utländska medborgarna är andra européer. Demografiska lagändringar av den typ SVP föreslår riskerar att skada både internationella avtal och relationer med nära allierade, särskilt EU:s säkerhetssamarbete och unionens princip om fri rörlighet. Liksom övriga europeiska länder står Schweiz inför utmaningen med för låga födelsetal för att kunna fylla alla samhällsnödvändiga tjänster i framtiden.

Socialdemokratiska parlamentsledamoten Helin Genis menar att analysen är felaktig. Hon påpekar att det inte är invandrare som bestämmer hyresnivåer eller höjer sjukförsäkringspremier, och att det inte heller är invandrare som fattar politiska beslut om bostäder, infrastruktur eller sociala satsningar. Att betrakta samhällsproblemen ur ett migrationsperspektiv leder enligt henne inte till lösningar, utan till splittring.

Den schweiziska regeringen och en majoritet i parlamentet Bundesrat står på nejsidan till förslaget. För att SVP:s initiativ ska bli verklighet krävs att det vinner minst hälften av rösterna nationellt samt i landets kantoner och halvkantoner. Vanligtvis röstar omkring 90 procent i förtid, men vallokaler kommer att vara öppna en stund på söndagsförmiddagen. Ett resultat kan bli klart redan på eftermiddagen.

Om förslaget skulle gå igenom skulle Schweiz bli det första landet någonsin att införa juridiskt bindande regler för att hålla sig under en viss befolkningsnivå. Det enda liknande exemplet i modern tid är Kinas ökända ettbarnspolitik från 1980-talet, som syftade till att sänka landets nativitet men som gradvis har lättats på och slutligen övergetts.

Schweiz är internationellt känt för sitt uttalade direktdemokratiska system och har flest folkomröstningar i världen. Väljare kan gå till vallokaler i enskilda frågor flera gånger om året – söndagens omröstning är den andra av fyra under 2026. Ett sådant initiativ kan komma till stånd när en person eller grupp samlar 100 000 bekräftade underskrifter från röstberättigade inom 18 månader.

Parlamentet kan också besluta om obligatoriska folkomröstningar i särskilda frågor som rör grundlagsändringar eller ansökningar till EU och Nato. En tredje variant är fakultativa folkomröstningar, där medborgargrupper kan sätta sig emot regerings- och parlamentsbeslut efter att ha samlat 50 000 bekräftade underskrifter inom 100 dagar.

Historiskt sett går de schweiziska folkomröstningarna vanligtvis övervägande i linje med regeringens och parlamentets rekommendation. Det faktum att både regering och parlamentsmajoritet ställer sig negativa till initiativet kan därför indikera utfallet, men frågan har engagerat opinionen starkt och resultatet är svårt att förutspå. Utgången kommer att få betydelse inte bara för Schweiz framtida demografi utan också för landets relation till omvärlden och dess förmåga att möta framtidens arbetskraftsbehov.