Kungen talade om sorg – men bad inte om ursäkt för slaveriet

Det var en blöt start på kung Charles besök i Karibien. Under helgens självständighetsparad i Saint John’s, huvudstaden i Antigua och Barbuda, öppnade himlen sig. Ingen i kungens närhet hade tänkt på paraply, och efteråt drev brittiska medier med monarken, som enligt uppgift ska ha blivit genomblöt och rasande. Vid Samväldets toppmöte i samma stad på tisdagen var han dock väl samlad.

Mötet avslutade en nio dagar lång rundresa genom Karibien. Kung Charles är Samväldets symboliska överhuvud, en organisation av 56 länder med rötter i det brittiska imperiet. I talarstolen tackade han värdlandet med både värme och humor.

– Jag tycker nog att det ligger en sanning i ordspråket: Små öar, big vibes, sade han.

Bakom den glättiga tonen låg en betydligt allvarligare fråga. Karibien är en av de regioner som drabbats hårdast av den transatlantiska slavhandeln, och kraven på upprättelse har vuxit sig allt starkare. Antigua och Barbuda, som blev självständigt från Storbritannien 1981, är ett av flera forna kolonier som vill att London ber om ursäkt och diskuterar skadestånd.

Det brittiska imperiet förslavade miljoner afrikaner som fraktades över Atlanten och tvingades arbeta på socker-, te- och kaffeplantager. Många dog av undernäring, våld och sjukdomar. Förespråkare för skadestånd pekar på att slaveriet lade grunden till stora delar av den brittiska förmögenheten, medan Karibien fortfarande bär spåren av kolonialismens ekonomiska strukturer.

Flera samväldesländer i regionen har under senare år gått längre i sina krav. Barbados valde att avskaffa monarkin 2021, och liknande republikanska diskussioner har förts i bland annat Jamaica.

I Storbritannien har dörren hittills hållits stängd. I september meddelade Storbritanniens premiärminister att skadeståndsfrågan inte låg på bordet. Buckingham Palace har betonat att det inte är kungens sak att be om ursäkt, trots att såväl kronan som den brittiska kungliga flottan medverkade i slavhandeln.

Charles följde den linjen i sitt tal. Han bad inte om ursäkt, men han erkände det förflutnas skuggor.

– Detta skamfulla kapital fyller mitt hjärta med fasa och min själ med den djupaste personliga sorg, sade han.

Han påpekade också att den brittiska flottan spelade en ledande roll i att stoppa den internationella handeln med förslavade människor. Applåderna blev avmätta, och bland de delegater som ville se ett starkare erkännande märktes besvikelsen.

Ändå kan den brittiska regeringens position vara på väg att mjukna. I en artikel i The Guardian på fredagen skriver premiärministern att Storbritannien har ”stoppat huvudet i sanden” och därmed skadat Samväldet. Downing Street har meddelat att frågan om en ursäkt ska diskuteras under toppmötet. Storbritannien har aldrig formellt bett om ursäkt för slaveriet, och enligt uppgifter kan en sådan ursäkt komma inom ett år.

Premiärministern planerar också att presentera åtgärder för skuldsanering till forna kolonier. Han avvisar dock att kalla det för skadestånd. Ståndpunkten är att dagens britter inte ska hållas ekonomiskt ansvariga för historiska oförrätter.

BBC:s hovkommentator beskrev kung Charles tal som bland de mest kraftfulla han har hållit. De demonstranter som samlats utanför kongresshallen i Saint John’s under toppmötet lär dock ha en annan bild.

Samväldet är en frivillig sammanslutning av 56 självständiga stater, varav de flesta ingick i det brittiska imperiet. Tillsammans representerar de omkring 2,7 miljarder människor. Organisationen syftar till att främja demokrati, mänskliga rättigheter, fred, handel och ekonomisk utveckling. Kung Charles III är dess symboliska överhuvud, men organisationen är inte underställd den brittiska kronan. I femton av medlemsländerna, bland annat Australien, Nya Zeeland, Jamaica, Kanada och Bahamas, är den brittiske monarken fortfarande statschef.