Uppgifter: Musk och Trump bakom stoppet

Ukraina påverkas allt allvarligare av den hastighetsbegränsning som har införts på Starshield, den militära versionen av Starlink. Satellittjänsten, som drivs av Elon Musks rymdföretag SpaceX, har varit en central del av landets militära kommunikation sedan Rysslands fullskaliga invasion. Nu rapporterar The Telegraph att begränsningen inte är en teknisk slump, utan ett beslut som Donald Trump och Elon Musk fattade tillsammans.

Båda har offentligt tagit avstånd från ansvaret. Trump och Musk skyller ifrån sig och hävdar att de inte ligger bakom, men enligt The Telegraph ska de två ha beslutat om åtgärden i samförstånd. Inga officiella kommentarer har getts från SpaceX eller Pentagon, men uppgifterna väcker frågor om hur sårbart Ukraina är när militär infrastruktur ägs av ett privat amerikanskt företag.

Starlink har sedan krigets början varit avgörande för ukrainska förband. Systemet används för ledning, underrättelser, artillerield, drönaroperationer och logistik. Starshield är en krypterad och förstärkt variant avsedd för försvarsändamål. En hastighetsbegränsning kan därför få direkta konsekvenser i frontlinjen, där stora datamängder ständigt måste överföras.

The Telegraphs granskning ger en bild av att begränsningen är politiskt motiverad. Tidningen uppger att Trump och Musk tillsammans tog beslutet, något som i så fall innebär att ett enskilt företag i praktiken kan påverka ett krigsförlopp. Det vore ett nytt läge. Tidigare har Starlink främst beskrivits som ett kommunikationsverktyg med humanitära inslag, men nu framstår tjänsten alltmer som ett påtryckningsmedel i diplomatiska förhandlingar.

Samtidigt är relationen mellan Kyiv och Washington ansträngd. USA har under det senaste året skjutit upp delar av det militära stödet, och president Trump har kopplat fortsatt hjälp till krav på ukrainska naturresurser. Ukraina har stora fyndigheter av bland annat litium, titan och grafit, ämnen som är strategiskt viktiga för både försvarsindustrin och den gröna omställningen. Enligt uppgifter har Zelensky erbjudit USA tillgång till dessa fyndigheter i utbyte mot säkerhetsgarantier.

Att Starshield nu begränsas sker alltså i en tid där USA använder sin ekonomiska och militära överlägsenhet som förhandlingskort. För Ukraina innebär det ett dubbelt hot: landet behöver både vapen och tekniska system för att fortsätta försvara sig, men varje försök att säkra stöd kan samtidigt öka beroendet av Washington och USA:s kommersiella intressen.

Inom den europeiska försvarsindustrin har händelsen redan lett till reaktioner. Flera länder ser alltmer kritiskt på att Nato-medlemmar i praktiken förlitar sig på ett privat satellitsystem som kan styras från ett företags huvudkontor. EU har planer på att bygga ett eget säkert satellitsystem, IRIS2, men det dröjer flera år innan det är på plats. Storbritannien har satsat på Eutelsat och OneWeb, men kapaciteten är ännu inte i närheten av Starlinks.

Marknaden för lågflygande satelliter växer snabbt. SpaceX har med sina tusentals Starlink-satelliter en dominerande ställning, och efterfrågan från både militära och civila kunder ökar. Men den senaste utvecklingen visar att innovation och monopol också skapar sårbarheter. Företag som tidigare setts som neutrala leverantörer kan dras in i geopolitiska konflikter, och det påverkar hela branschen. Flera försvarsmakter tvingas nu ompröva sina inköpsstrategier och leta efter lösningar från flera leverantörer, med system som kan använda olika satelliter och marknät parallellt.

För Ukrainas del kommer svåra val. Kortsiktigt är Starshield oumbärligt. Utan tillförlitlig kommunikation riskerar förbanden att tappa samordning i ett krig som präglas av snabba rörelser, drönare och elektronisk krigföring. Långsiktigt krävs investeringar i alternativa system, men det tar tid och kräver pengar som Ukraina i dag använder till ammunition och soldatlöner.

Det återstår att se om hastighetsbegränsningen upphävs och under vilka villkor. Trump och Musk vägrar att erkänna ansvar, medan uppgifterna i The Telegraph pekar på ett gemensamt beslut. Om uppgifterna stämmer innebär det att en affärsman med nära band till presidenten kan påverka stridsförmågan hos en allierad nation – en situation utan tidigare motstycke. För både Ukraina och övriga Europa blir slutsatsen densamma: säkerhet kan inte längre tas för given, inte ens från nära allierade.