Mellanårsvalet i USA – allt du behöver veta

Den 3 november går USA till val i mellanårsvalet, ett val som kan komma att omforma den politiska maktbalansen i Washington. Opinionsmätningarna inför valet pekar på att Demokraterna har goda chanser att ta över majoriteten i representanthuset, medan kampen om senaten fortfarande är mycket jämn. Utgången kan få avgörande betydelse för president Donald Trumps möjligheter att driva igenom sin politik under de kommande två åren.

I nuläget tyder mycket på att Demokraterna kommer att erövra flera mandat i representanthuset, där samtliga 435 platser står på spel. För att ta över majoriteten behöver partiet vinna minst fyra av de 221 mandat som idag innehas av Republikanerna eller är vakanta. Den absoluta majoriteten av valdistrikten anses vara säkra för endera partiet, men i cirka 35 distrikt är det mycket jämnt – och i över hälften av dessa har Demokraterna för närvarande ett övertag.

Senaten, där en tredjedel av de 100 platserna väljs vartannat år, är svårare att förutspå. För att Demokraterna ska kunna ta över majoriteten krävs att partiet försvarar sina 13 mandat som står i tur att väljas, samtidigt som man erövrar minst fyra av de 22 platser som Republikanerna försvarar. Skulle Demokraterna förlora ett mandat måste man istället vinna fem från Republikanerna. En exakt uppdelning på 50–50 räcker inte, då oavgjorda omröstningar avgörs av vice president JD Vance.

Flera delstater kan bli avgörande för maktbalansen i senaten. I Texas står Demokraternas stjärnskott James Talarico mot Trump-kandidaten Ken Paxton, en kontroversiell figur som även många republikaner tagit avstånd från på grund av korruptionsanklagelser. Mätningarna visar på mycket jämna siffror. I Michigan tvingas Demokraterna försvara ett mandat där partiets kandidat Abdul El-Sayed anses vara alltför progressiv, men han leder ändå knappt mot republikanen Mike Rogers.

I Maine utmanas den moderate republikanen Susan Collins, som ofta distanserat sig från Trump, av vänsterdemokraten Troy Jackson. Denna kamp kan bli avgörande. I Alaska har Mary Peltola chansen att bli delstatens första demokrat i senaten på flera decennier, med ett knappt övertag mot republikanen Dan Sullivan. North Carolina ser ut att bli en tydlig folkomröstning om presidenten, där den populäre tidigare guvernören Roy Cooper har ett övertag mot Trumps handplockade kandidat Michael Whatley.

Även traditionellt säkra republikanska delstater som Iowa och Kansas visar oväntat jämna siffror. I Kansas kan demokraten och frikyrkopastorn Adam Hamilton ha en chans, bland annat eftersom hans motståndare Roger Marshall avslöjats med tvivelaktiga affärer.

Om Demokraterna tar hem segern i någon av kamrarna får partiet stort inflytande över budgeten och kan använda den i förhandlingar med presidenten. Genom kongressutskott kan partiet inleda utredningar mot Trump, och en majoritet i senaten skulle dessutom ge kontroll över godkännandet av höga tjänstemän och ambassadörer. Republikanerna kan å sin sida förlita sig på presidentens veto för att stoppa demokratiska lagförslag, och Trump behåller fortsatt stor makt över utrikes-, säkerhets- och handelspolitiken.

Systemet bygger på maktdelningsprincipen, där kongressen, presidenten och Högsta domstolen ska hålla varandra i schack. Under Trumps tid har detta system satts under hård press. Flera republikanska kongressledamöter som kritiserat presidenten har förlorat sina efterföljande primärval, och domare som dömt emot honom har hängts ut i sociala medier och mottagit hot. Än så länge finns dock inget tydligt fall där Trump vägrat rätta sig efter Högsta domstolens beslut.

Representanthuset och senaten har olika specialuppgifter. Representanthuset introducerar nya skatter och federala lagar och kan förbereda riksrätt mot höga befattningshavare, inklusive presidenten. Senaten ratificerar internationella fördrag, godkänner presidentens nomineringar av regeringsmedlemmar, Högsta domstolens ledamöter och andra höga statliga befattningshavare. Det var senaten som 2022 sade ja till Sveriges och Finlands Natoansökningar.

Resultatet för representanthuset väntas bli klart under valnatten, tidig morgon den 4 november svensk tid. För senaten kan beskedet dröja längre, särskilt i de avgörande delstaterna där det kan bli mycket jämnt. Valet genomförs i fem olika tidszoner, och i Alaska stänger vallokalerna först klockan 06 på morgonen svensk tid.

Utöver kongressvalen hålls flera andra betydelsefulla omröstningar. Kalifornien röstar om en engångsskatt för dollarmiljardärer, en fråga som följs noga i hela landet. I Texas guvernörsval ser det jämnt ut mellan den sittande republikanen Greg Abbott och utmanaren Gina Hinojosa, trots att en demokrat inte vunnit här sedan 1990. Även i Ohio och Georgia väntas mycket jämna guvernörsval, och i Washington DC lutar det åt att huvudstaden får en socialistisk borgmästare i Janeese Lewis George.