Barrikader byggs på gatorna i Paris – demonstranter möts med tårgas

Den stickande röken får människor att instinktivt hålla för mun och näsa. Place de la République i Paris är fyllt av tårgas, rökmoln och smällar från polisens chockgranater. Svartklädda aktivister kastar stenar och skjuter raketer mot polisen, och på sidogatorna försöker några tända eld på bilar. Då och då genomför polisen rusher med höjda batonger, vilket får de kvarvarande fredliga demonstranterna att fly i panik.

Det var tänkt att bli en fredlig demonstration. Den hade tillstånd och skulle avgå från Place de la République klockan 14. Men redan tidigt på eftermiddagen körde polisbilar och polismotorcyklar i full fart runt torget, och människor skrek och sprang åt olika håll.

Place de la République är sedan länge en av Paris viktigaste platser för politiska protester. Torget har under åren samlat demonstrationer mot pensionsreformer, klimatpolitik och sociala nedskärningar. Det har blivit en symbol för civilt missnöje i Frankrike.

Mitt i kaoset fanns Ines, 26, och Rebeka, 25, som åkt från Orleans söder om Paris. Båda bar gula västar. Det var första gången de demonstrerade. ”Vi ville göra det nu, för det här går inte längre. Bränslepriserna är för höga. Jag kör 120 kilometer om dagen till och från jobbet och jag får det inte att gå runt längre”, säger Ines, som arbetar som specialpedagog.

På frågan om våldet svarar hon att de försöker vara så fredliga som möjligt, men att ”det måste till en del våld också”. Annars, menar hon, blir de inte lyssnade på. ”Det har varit små demonstrationer som aldrig har lett till någonting.”

Ett par timmar senare, vid 16-tiden, hade våldet trappats upp. Reportrar på plats såg aktivister tända eld på bilar, bygga barrikader och slå sönder fönstren på en mataffär. En grupp tog sig in i en liten restaurang och försökte anlägga brand.

Ägaren lyckades köra ut dem med en brandsläckare, men möttes av ilskna skrik. ”Det här är inte klokt. Det är bara vandaler som vill slå sönder saker. Det är inga studenter, det där. De är extremister”, säger Sylvain, 60, som bor i Berlin men besöker Frankrike med sin son. Han säger att han blir ledsen av det han ser och att polisen gör sitt jobb och skyddar dem.

Protestdatumet 17 oktober hade under flera veckor spridits i sociala medier. I Facebookgrupper kopplade till gula västarna och till radikala vänstergrupper diskuterades att gå samman med elevrörelsen, som pågått i Frankrike i snart en månad. Flera elevorganisationer var positiva till samarbete. Men det kan ha varit ett strategiskt misstag. Den festliga stämningen från tidigare demonstrationer var borta, och oroligheterna började redan innan demonstrationståget avgick.

Lika våldsamma scener utspelades på flera andra håll i Frankrike. I Marseille och Lille bröt sig maskerade aktivister tillfälligt in i kommunhusen. I Lyon tände aktivister eld på en turistbyrå. Sammanstötningar med polis rapporterades på flera platser. Marseille, Lille, Lyon och Nantes är bland Frankrikes största städer, och att oroligheterna nådde dem understryker protesternas nationella omfattning. Vid 16.30-tiden uppgav fransk polis att minst 272 personer hade frihetsberövats.

Samtidigt genomfördes fredliga demonstrationer på många håll. I Paris nådde demonstrationståget Place de Clichy medan barrikader brann i andra delar av staden. I Nantes och Lyon uppgavs tiotusentals människor ha gått ut på gatorna.

Frankrike är en av Europas största ekonomier och transportsektorn är starkt beroende av diesel och bensin. Bränslepriset påverkar därför direkt åkerier, pendlare och varupriser. När drivmedel blir dyrt märks det snabbt i hushållens budgetar, och det är en av anledningarna till att frågan om skatter på diesel och bensin fortsätter att engagera.

gula västarna är en proteströrelse som växte fram 2018 efter att den franska regeringen aviserat höjda bränsleskatter. Namnet kommer från de reflexvästar som alla bilister måste ha i bilen. Rörelsen samlade initialt hundratusentals människor i protester mot skattepolitik, fallande köpkraft och levnadsvillkor i mindre städer och på landsbygden. Att protesterna nu återigen fick fäste i Paris och flera andra städer visar att missnöjet med hushållens ekonomi lever kvar – samtidigt som våldet från en mindre grupp aktivister riskerar att överskugga de fredliga manifestationerna.