Sanna: Jag körde ut på vischan och landade på ett nöjesfält

På en grusväg utanför Atlanta, några dagar före det amerikanska mellanårsvalet, hölls ett kampanjmöte som såg ut som en blandning av byafest och filmkuliss. Vägen dit blev allt smalare, passerade en grind och ledde in genom en barrskog där en elefant och en dinosauriestaty skymtade bland träden. Framme på ängen stod gamla militärflygplan uppställda. I ett stort tält fanns en scen, en hoppborg och servering av köttfyllda baguetter. Trots att talen ännu inte börjat stod bilarna parkerade i dubbla rader.

Huvudtalare var senator Ted Cruz från Texas. Republikanerna hade tagit dit honom för att stötta lokala kandidater i delstaten, och hans närvaro visar hur viktig Georgia har blivit i nationell politik. Delstaten dominerades länge av republikaner i presidentval, men 2020 vann Joe Biden där med mycket liten marginal. I början av 2021 säkrade demokraterna Jon Ossoff och Raphael Warnock två platser i senaten efter segrar i så kallade runoff-val. Sedan dess har båda partierna betraktat Georgia som en central slagmark.

Cruz är en av de mest polariserande profilerna inom det republikanska partiet. Han utmanade Donald Trump i primärvalen 2016 och vann i Iowa, men väckte starka reaktioner även bland kristna konservativa. En kvinna som träffade honom under den kampanjen beskrev honom som ”som min mormor – på steroider”. Citatet fångar både den energi och den kompromisslöshet som präglar honom. Han är också känd för sitt filibuster i USA:s senat 2013, då han talade i 21 timmar och 19 minuter mot finansieringen av sjukvårdsreformen. Det var ett av de mest uppmärksammade talen i senatens historia.

Från scenen i Georgia varnade Cruz för vänsterextremism och skämtade om liberala män. Tonen var skarp och publiken svarade med applåder. I publiken fanns en man vid namn José som sade att han önskade att demokraterna kunde förstå att deras bild av USA bygger på lögn. Bara då skulle det vara möjligt att enas om ett välmående land. Det är nästan ordagrant samma sak som demokraterna säger om republikanerna. Mötet illustrerade därmed ett av de mest centrala dragen i samtida amerikansk politik: två läger som talar om samma land men utgår från helt olika verklighetsbilder.

Mötet ägde rum i en landsbygdsmiljö, men budskapet var nationellt. Texas är en republikansk starkfäste, och Cruz har länge setts som en möjlig framtida presidentkandidat. Hans resor till andra delstater tolkas ofta som ett sätt att bygga nätverk och samla politiskt kapital inför en ny kampanj. Även om han inte har meddelat några planer, är hans närvaro i en delstat som Georgia inte en slump. Republikanerna behöver mobilisera sin kärna i glesbygden för att väga upp demokraternas starka stöd i storstäderna.

Atlanta, som ligger en dryg timmes bilväg från mötesplatsen, har blivit en politisk vattendelare. Stadens snabbt växande förorter har rört sig i demokratisk riktning, medan landsbygden i övriga Georgia är starkt republikansk. I ett val där marginalerna är små kan varje röst i utkanten av storstaden avgöra. Därför satsar båda partierna hårt på att arrangemang av det här slaget ska locka väljare som annars inte skulle komma till vallokalen.

Kampanjmötet var också ett exempel på hur politiska arrangemang i USA alltmer formas som familjeupplevelser. Hoppborg, mat och gamla flygplan skapade en informell ram kring ett budskap som i sak var hårt. För många väljare är sådana här möten en av de få platser där de kommer i direkt kontakt med politiker på nationell nivå. Det ställer krav på både form och innehåll, och partierna anpassar sig därefter.

Vad mellanårsvalet än ledde till i Georgia var det tydligt att avståndet mellan de politiska lägren inte har minskat. Väljare och politiker beskrev samma land på sätt som knappt går att förena. Mötet mellan de två verkligheterna uteblev, trots att alla befann sig på samma äng.