Zelenskyj: ”Väntar på detaljer om vapenvilan”

Volodymyr Zelenskyj öppnar för att hålla presidentval i Ukraina – om Ryssland går med på en 60 dagar lång vapenvila. I en intervju med ABC News på lördagen sade den ukrainske presidenten att två månaders total vapenvila skulle räcka för att organisera val. ”Snälla säg till Putin: ge oss två månader, 60 dagars total vapenvila, 60 dagar, så ska vi organisera val”, sade han i programmet ”This Week”.

Uttalandet kommer i ett känsligt läge. Bara en dag tidigare sade USA:s president Donald Trump att Ukraina ”behöver en ny president”, och antydde att en överenskommelse om kriget skulle vara möjlig om Zelenskyj ersattes. ”Han kunde haft många avtal med mig men av någon anledning blir det aldrig så”, sade Trump till reportrar på lördagen. Trump har länge varit kritisk mot Ukrainas ledarskap och har drivit på för snabba fredsförhandlingar.

Zelenskyj har varit inne på samma spår tidigare. Redan i februari i år sade han att Ukraina kunde hålla val i utbyte mot en två månader lång vapenvila. Då avfärdades idén av många som orealistisk, inte minst eftersom ukrainsk lag förbjuder val under krigslagar. Den här gången fick uttalandet dock snabbt en annan dimension.

Bara en timme efter Zelenskyjs intervju gick Trump ut på Truth Social och skrev att ett eldupphör för attacker mot energimål i Ryssland och Ukraina precis hade börjat gälla. Enligt Trump har båda parter gått med på detta. Han uppgav dock ingen tidsfrist och gav inga detaljer om hur efterlevnaden ska kontrolleras.

För Zelenskyj kom beskedet som en överraskning. ”Beskedet om vapenvila var en nyhet för mig. Men om Ryssland går med på en vapenvila på energiområdet kommer även Ukraina att göra det. Om president Trump har förhandlat fram detta med Putin – vänligen meddela oss när vapenvilan träder i kraft – vi är redo och kommer att acceptera den”, sade han till Axios reporter Barak Ravid, enligt ett inlägg på X.

Senare skrev Zelenskyj att han hade pratat med Kanadas ledare, Finlands ledare och Nato-chefen om det utannonserade eldupphöret. Han sade att han väntar på ytterligare detaljer från den amerikanska sidan. Ryssland har ännu inte bekräftat uppgörelsen.

Ett eldupphör som bara rör energianläggningar kan låta tekniskt, men dess räckvidd är svår att överskatta. Under krigets tre år har båda sidor systematiskt slagit mot varandras energinfrastruktur. Ryska robot- och drönarattacker har vid upprepade tillfällen slagit ut stora delar av Ukrainas elnät, vilket har lett till omfattande strömavbrott och nödställda sjukhus. Ukraina har å sin sida genomfört drönaranfall mot ryska oljeraffinaderier och depåer, vilket har påverkat Rysslands bränsleförsörjning och export.

En bekräftad vapenvila på energiområdet skulle därför kunna få omedelbara effekter. För Ukrainas civilbefolkning skulle det innebära en lättnad i vardagen, med färre avbrott i el och uppvärmning. För den europeiska energimarknaden skulle ett stopp för attackerna kunna minska oro och pristryck, särskilt i ett läge där många länder fortfarande försöker fasa ut beroendet av rysk gas och olja.

Frågan är dock hur hållbar en sådan uppgörelse kan vara. Ryssland har tidigare ingått överenskommelser om humanitära korridorer och spannmålsexport, men flera av dem har kollapsat efter kort tid. Utan tydliga kontrollmekanismer och garantier finns en påtaglig risk att eldupphöret blir ännu ett diplomatiskt luftslott.

Samtidigt är valfrågan i sig en minst lika het potatis. Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har Ukraina styrt under krigslagar, och enligt grundlagen är val förbjudna i krigstid. Att genomföra ett presidentval under pågående krig skulle kräva både lagändringar och praktiska lösningar för miljontals fördrivna, soldater vid fronten och ukrainare i ockuperade områden. Många bedömare ser därför Zelenskyjs erbjudande som ett sätt att sätta press på Ryssland snarare än en konkret plan.

Trump å sin sida fortsätter att tala om en snabb lösning på kriget. Hans utspel om att Zelenskyj borde ersättas har väckt oro i Europa, där man befarar att en pressad ukrainsk ledning kan tvingas till eftergifter. Samtidigt har Trumps linje mot Ryssland varit svårtydd; sanktioner har visserligen upprätthållits, men tonen mot Moskva har varit betydligt mjukare än under Joe Bidens tid.

Vad som händer härnäst är oklart. Ryssland har ännu inte officiellt svarat på vare sig valerbjudandet eller det utannonserade eldupphöret. Den ryska statsledningen har tidigare ifrågasatt Zelenskyjs legitimitet och sagt att val i Ukraina måste hållas innan några trovärdiga fredsförhandlingar kan inledas. Med det sagt kan Trumps utspel vara ett sätt att pressa båda sidor till förhandlingsbordet – eller ytterligare ett taktiskt drag i ett komplext diplomatiskt spel.

I väntan på svar från Moskva står Ukraina kvar i en oviss situation. Landet fortsätter att förlita sig på västligt stöd, samtidigt som trycket ökar på att visa framsteg mot en fred. Ett 60 dagar långt eldupphör skulle i bästa fall kunna skapa utrymme för samtal. I värsta fall blir det en påminnelse om hur svårt det är att översätta löften på sociala medier till verklighet vid fronten.