Duo tilldelas ekonomipriset 2026

Robert E. Hall vid Stanford University och Michael Woodford vid Columbia University i USA får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. De belönas för att ha utvecklat en ny typ av modeller som skapar förutsättningar för en stabilare finans- och penningpolitik, meddelade Kungliga Vetenskapsakademien vid en presskonferens i Stockholm.

Prissumman på 12 miljoner kronor delas lika mellan de två pristagarna. John Hassler, ordförande i Ekonomipriskommittén, sade att modellerna gör det möjligt att hantera ekonomiska störningar på ett bättre sätt än tidigare.

– Vi kan med dessa bättre hantera störningar i ekonomin, som till exempel energikriser eller plötsliga förändringar i hur mycket hushållen konsumerar, sade han.

En central komponent i forskningen är att hushåll och företag blickar framåt när de fattar ekonomiska beslut. I stället för att enbart reagera på dagens räntor och priser väger de in förväntningar om framtida politik. Därför kan regeringar och centralbanker styra ekonomin genom att kommunicera vilken politik som gäller framöver, en insikt som fått stort genomslag i praktiken.

I dag är så kallad forward guidance ett etablerat verktyg hos världens centralbanker. Genom att i förväg signalera hur styrräntan kommer att utvecklas kan Federal Reserve, Europeiska centralbanken och Riksbanken påverka marknadsräntor och därmed hela konjunkturen, utan att omedelbart fatta nya räntebeslut. Finansmarknaderna följer därför varje signal från centralbankerna, och årets pristagare har gett den teoretiska grunden för varför den typen av kommunikation fungerar.

Michael Woodford befann sig i New York när beskedet kom. Han var överraskad, men glad.

– Det känns väldigt bra och jag är förvånad, var hans första kommentar på presskonferensen.

Han sade att forskningen syftade till att förbättra grunderna för diskussionen om ekonomisk politik och bidra både till styrningen av ekonomin och till allmänhetens förståelse.

Woodford är en av de mest citerade makroekonomerna i världen, och hans bok ”Interest and Prices” från 2003 har blivit ett standardverk inom penningteori. Han räknas som en av huvudarkitekterna bakom den nya keynesianska skolan, som betonar att priser och löner anpassar sig långsamt och att penningpolitik därför är avgörande för att stabilisera ekonomin. Hans arbete har haft stort inflytande på hur centralbanker i både utvecklade och framväxande ekonomier utformar sin räntepolitik.

Robert Hall, verksam vid Stanford University i Kalifornien, är känd för sin forskning om hushållens konsumtion och arbetsmarknadens funktionssätt. Han har bland annat visat hur konsumtionen påverkas av förväntningar om framtida inkomster, snarare än bara av dagens disponibla inkomst. Hans studier av arbetslöshet och konjunktursvängningar har också haft stor betydelse för hur ekonomer förstår sambandet mellan arbetsmarknad och penningpolitik. Hall har varit verksam vid Stanford i mer än fyra decennier och är en av de ekonomer som under längst tid format den moderna makroteorin.

Årets pris uppmärksammar därmed ett forskningsfält som blivit allt viktigare i takt med att världsekonomin genomgått stora chocker. Efter pandemin, energikrisen och den högsta inflationen på decennier har centralbankernas kommunikation fått en mer framträdande roll än någonsin. Att styra förväntningar har blivit en central del av krispolitiken, och de modeller som Hall och Woodford utvecklat har använts för att analysera hur olika typer av störningar sprider sig genom ekonomin.

Ett tydligt exempel på forskningens betydelse märktes under de senaste årens inflationsbekämpning. När centralbanker världen över signalerade att räntorna skulle förbli höga under en längre tid, var det just förmågan att förankra förväntningar som bidrog till att hålla tillbaka löne- och pristryck. Hall och Woodfords teoretiska ramverk har därigenom inte bara format den ekonomiska vetenskapen utan också de beslut som präglat hushållens vardagsekonomi i stora delar av västvärlden.

Priset instiftades 1968 i samband med Sveriges riksbanks 300-årsjubileum. Det delas ut årligen till forskare vars arbete haft särskilt framstående betydelse för den ekonomiska vetenskapen. Kungliga Vetenskapsakademien utser pristagarna enligt samma regelverk som gäller för Nobelprisen. Trots att priset inte formellt är ett Nobelpris anses det allmänt vara den mest prestigefyllda utmärkelsen inom nationalekonomi.

Genom åren har priset gått till flera av ämnesområdets mest inflytelserika namn, från Milton Friedman och Friedrich Hayek till Paul Krugman och Esther Duflo. Årets val ligger i linje med traditionen att belöna forskning som kopplar samman teori med praktisk politik. Både Hall och Woodford har under lång tid varit rådgivare och inspiratörer för beslutsfattare i såväl USA som Europa, och deras idéer används i dag vid centralbanker och internationella organisationer världen över.

Texten uppdateras.