Så slog den lilla kommunen tillbaka mot brottsligheten

Det är torsdag förmiddag på Torsplan i Hultsfred. Regnet hänger i luften och grå moln ligger tätt över den lilla småländska orten. Från en kamera vid Coop-butiken syns varken människor eller bilar på den stenlagda ytan.

– Tidigare var det en öppen drogscen här. Nu är det lugnare, säger Klas Werme, operativ samordnare i lokalpolisområdet.

Hultsfred var länge känt för musikfestivalen på Folkparken. Oasis-medlemmar spelade fotboll intill, artister och journalister fyllde Hotell Hulingen, och orten fick ett namn långt utanför Sverige. Den tiden är borta.

– Det finns en tomhet, ett vemod i dag. Vi måste hitta ett sätt att komma vidare. Jag tror inte att vi kan leva på det varumärket längre, säger Linus Ivarsson, trygghets- och säkerhetschef i Hultsfreds kommun.

Nu har Hultsfred i stället blivit en nationell förebild i kampen mot välfärdsbrott. Det började med flyktingmottagandet 2015–2017, då kommunen tog emot fler nyanlända i förhållande till folkmängden än de flesta andra. Befolkningen växte snabbare än resurserna, och i glappen uppstod utsatthet som kriminella aktörer utnyttjade.

– När vi förstod vad som höll på att hända såg vi konturerna av ett parallellsamhälle. Det kom många nya verksamheter: matbutiker, frukt- och grönsaksbutiker, frisörer, biltvättar och restauranger. Men alla verkade inte på samma villkor som seriösa företagare. Det fanns väldigt lite vitt i systemen när det gällde arbetstider, ekonomi och redovisning, säger Klas Werme.

Oseriösa fastighetsägare köpte upp slitna hyreshus och hyrde ut till nyanlända till överpris. Hyrorna drev i sin tur upp utbetalningarna från både kommunens bistånd och Försäkringskassans bostadsbidrag.

– Det blev en ond cirkel där människor for illa. Samtidigt såg vi avancerade bidragsupplägg, som folkbokföringsbrott med skenskilda makar. Det var vidöppna spjäll, säger Linus Ivarsson.

Kommunen och polisen valde att slå mot brottslighetens centrala drivkraft: pengarna. Ur det arbetet växte Hultsfredsmodellen fram, med den lokala myndighetssamverkan Tistel i centrum. Där ingår Skatteverket, Försäkringskassan, Kronofogden och polisen, men också kommunala förvaltningar som räddningstjänsten samt miljö- och byggenheten.

I stället för att jobba i var sin silo gör myndigheterna gemensamma, oanmälda tillsyner hos företag flera gånger per halvår.

– Kommunledningen har fått förvaltningscheferna att vara modiga. När vi går in i en butik tillsammans öppnar alla myndigheter sina verktygslådor samtidigt. Ställer vi krav på brandskydd eller skälig boendestandard måste ägaren investera i stället för att bara dra in skattepengar. Då blir det väldigt jobbigt att vara kriminell, säger Klas Werme.

Kommunen har också infört bakgrundskontroller vid alla nyanställningar.

– Vi vill inte få in en möjliggörare i verksamheten. Det kan handla om allt från hemtjänstpersonal som transporterar narkotika eller vapen i kommunens fordon till handläggare som beslutar om bygglov och tillstånd, säger Linus Ivarsson.

Länge hindrade sekretessen samarbetet. Den 1 december 2025 trädde nya regler om uppgiftsskyldighet i kraft, som innebär att kommuner och myndigheter måste lämna uppgifter till polisen vid misstanke om brott.

– Nu finns en lagstiftning som stöttar vårt tillitsbaserade arbete. Om skolan ser att barn försvinner för att familjen har flyttat utomlands ska inte barnbidraget fortsätta rulla in. Personalen behöver inte tveka längre, säger Linus Ivarsson.

Enligt Klas Werme har de nya reglerna skapat trygghet i organisationerna. Men det förebyggande arbetet är minst lika viktigt.

– Vi har en stående regel på våra planeringsdagar: ingen ska backa, allt ska rapporteras, och polisen har åtgärder för att skydda den som känner oro. Samtidigt måste vi arbeta med barn och unga så att de inte blir nästa generation inom organiserad brottslighet.

Effekterna syns i polisens trygghetsundersökningar. Mellan 2015 och 2020 var Hultsfred rött på punkt efter punkt. I dag har trygghetsindex förbättrats kraftigt. Kamerorna på Torsplan, som sattes upp hösten 2024, har bidragit till att de öppna drogscenerna försvunnit.

– Ett flertal av nätverkets näringsverksamheter har upphört eller flyttats till andra delar av landet, säger Klas Werme.

Erfarenheterna från Hultsfred sprids nu till andra kommuner i lokalpolisområdet och har lyfts fram som exempel under SKR:s nationella välfärdsbrottslighetsvecka. Enligt Polismyndighetens nationella underrättelsecentrum finns organiserad brottslighet inom alla välfärdsområden med privata utförare, från HVB-hem och LSS-boenden till skyddade boenden. Hultsfreds svar har varit tät samverkan.

– Lösningen ligger i samverkan, uthållighet och tålamod. En liten pusselbit som en tjänsteman ser där ute kan få ett helt oseriöst lass att välta. Det handlar om att ge varandra rätt glasögon – och att inte låta rädslan få oss att backa, säger Linus Ivarsson.