Bristande kontroll öppnar för välfärdsbrott

Välfärdsbrottsligheten kostar det offentliga miljardbelopp varje år. Regeringen har därför gett i uppdrag att utreda den kommunala revisionen. Men enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) finns en risk att granskningen blir alltför sifferfokuserad. De största bristerna finns i stället i styrning och uppföljning av verksamheterna.

Den kommunala revisionen har traditionellt handlat om att granska räkenskaper och årsredovisningar. Men välfärdsbrott kan ta sig uttryck i allt från överfakturering och bluffakturor till upplägg där kriminella bolag anlitas för att komma över skattemedel. För att möta den utvecklingen krävs en bredare granskning, enligt SKR.

En nationell kartläggning som SKR genomfört, baserad på fler än 100 revisionsgranskningar i kommuner och regioner under 2024 och 2025, visar att arbetet mot välfärdsbrott och otillåten påverkan behöver stärkas och bli en del av det dagliga arbetet. Kartläggningen pekar på tre centrala sårbarheter: otillåten påverkan mot handläggare, bristande uppföljning av privata utförare samt osäkerhet kring sekretess och polisanmälningar.

Lotta Ricklander, utvecklingsledare för revision på SKR och en av de ansvariga för kartläggningen, menar att det krävs ett förändrat förhållningssätt i offentlig sektor.

– Vi har länge haft en tillitskultur, men samhällsutvecklingen visar att vi måste kontrollera och följa upp vilka företag och personer som får del av våra gemensamma resurser, säger hon.

Många kommuner har under senare år tagit fram styrdokument för att motverka välfärdsbrott. Men det praktiska genomförandet brister. Enligt Ricklander saknas det ofta tydlighet kring vem som ansvarar för vad och hur organisationen ska agera när oegentligheter upptäcks.

Ett annat problem som lyfts fram är otillåten påverkan, särskilt inom socialtjänsten men även vid hantering av alkoholtillstånd och bygglov. Handläggare i frontlinjen utsätts för allt från olaga hot till obehagliga påtryckningar. Det kan skapa rädsla för att fatta korrekta beslut och för att polisanmäla det inträffade.

– Det är förståeligt att en enskild medarbetare drar sig för att bli indragen i en rättsprocess, säger Lotta Ricklander.

Hon betonar att frågan i grunden är en arbetsmiljöfråga. Chefer måste ge utsatta medarbetare skydd och stöd, och markera att otillåten påverkan inte accepteras.

Kartläggningen visar också att det finns ett stort behov av tydligare styrning, större utrymme för uppföljning och ett mer strukturerat arbete. I rapporten ”Stora brottsvinster lockar organiserad brottslighet till välfärden”, som Nationellt underrättelsecentrum presenterade i maj 2026, konstateras att organiserad brottslighet har etablerat sig inom samtliga välfärdsområden där det finns privata utförare. Det handlar om allt från omsorg och skola till hälso- och sjukvård – verksamheter som finansieras med skattemedel men drivs av externa aktörer.

Privata utförare är i dag en självklar del av den svenska välfärden. Därför blir upphandlingar och avtal en kritisk punkt i arbetet mot kriminella aktörer. Trots det görs sällan fördjupade efterkontroller av de privata utförarna. Kommuner och regioner är ofta bra på att skriva avtal, men uppföljningen brister på grund av resursbrist eller naivitet, enligt Ricklander.

Även osäkerhet kring sekretessregler kan få handläggare att avstå från att dela information.

– Det finns en risk att man hellre låter bli att agera än riskerar att göra fel, säger hon.

För att stärka kommunernas arbete har Upphandlingsmyndigheten fått ett operativt regeringsuppdrag för perioden 2026 till 2028. Myndigheten ska bland annat stödja kommunerna i arbetet med riskanalyser och hjälpa till att utesluta oseriösa leverantörer från upphandlingar.

SKR betonar samtidigt att verksamhetsrevisionen behöver uppvärderas. Siffergranskning är inte tillräcklig när kriminella aktörer tar sig in i välfärden. Det handlar om att granska om kommunen faktiskt får det den har beställt, inte bara om siffrorna stämmer.

– Vi granskar inte bara siffrorna, utan om kommunen får det den har beställt. Kontroll och uppföljning står inte i motsats till tillit. Tvärtom skapar det tillit och gynnar de företag som gör rätt för sig, säger Lotta Ricklander.

Med det nya regeringsuppdraget och en skärpt revision återstår det att se hur väl kommuner och regioner lyckas stänga ute kriminella aktörer och samtidigt skydda medarbetare som hamnar i utsatta situationer. Frågan är om resurserna och viljan räcker hela vägen – från policydokument till praktisk handling i vardagen.