Forskare varnar för hål i det sociala skyddsnätet

Allt fler människor i Sverige lever i ekonomisk utsatthet. Enligt Stadsmissionens Fattigdomsrapport 2026 har andelen personer som lever i materiell och social fattigdom mer än fördubblats – från 3 till 7 procent – under perioden 2021–2025. Det rapporterar Dagens Nyheter, som tagit del av undersökningen.

Materiell och social fattigdom innebär att hushållet inte har råd med nödvändigheter som att betala räkningar i tid, hålla bostaden tillräckligt varm eller delta i fritidsaktiviteter. Att allt fler hamnar i den situationen är ett tecken på att välfärdssystemet inte fångar upp de mest utsatta.

Även skuldproblemen har vuxit. Förra året var cirka 500 000 personer – motsvarande 5 procent av befolkningen – överskuldsatta. Det är den högsta siffran på över 20 år, enligt Stadsmissionen. Siffran innebär att allt fler hushåll har skulder som de inte kan betala tillbaka inom rimlig tid, ofta med kronofogdeärenden och betalningsanmärkningar som följd.

Stadsmissionen, som genom sina verksamheter i bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö möter människor i ekonomisk utsatthet, pekar på en central förklaring: socialförsäkringen har blivit otillräcklig. Många av dem som söker hjälp har hamnat i kläm mellan olika regelverk och lever på ersättningar som inte räcker till.

Den bilden får stöd av oberoende forskning. Professorerna Ruth Mannelqvist och Sara Stendahl har i ett projekt för forskningsinstitutet SNS granskat om sjukpenning, sjukersättning och bostadsbidrag ger den sociala trygghet som lagen utlovar. Projektet har tittat på det ekonomiska skyddet så som det faktiskt ser ut i lagstiftningen i dag, inte bara i teorin.

– Vår slutsats är att man har urholkat det sociala skyddet ganska rejält lagstiftningsmässigt. Förändringarna har skett över tid i mer eller mindre stora steg oavsett politisk färg på regeringen, säger Ruth Mannelqvist, professor vid juridiska institutionen vid Umeå universitet.

Bakgrunden är den socialförsäkringsbalk som infördes 2011 och samlade hela lagstiftningen på området. I dess portalparagraf slås fast att reglerna ska tillgodose social trygghet för den enskilde. Men forskarnas genomgång visar att verkligheten i dag ser annorlunda ut. Skyddet har successivt urholkats genom åren, i takt med att ersättningsnivåer sänkts och nya begränsningar införts.

– Det finns en föreställning om att man har ett ganska bra socialt skydd. Men när det ställs på sin spets upptäcker vi att det här skyddet läcker ganska rejält. Det är stora hål i nätet, säger Mannelqvist.

Flera lagändringar har bidragit till utvecklingen. Rätten till ersättning har sänkts, och nya regler har införts som är svåra för den enskilde att leva upp till. Beviskraven har skärpts inom flera av försäkringens delar, och regelverket har blivit alltmer svårnavigerat.

– Det har blivit ganska hårda beviskrav och reglerna är så komplicerade att de är nästan omöjliga för en enskild individ att förstå eller överblicka, konstaterar hon.

Forskarna pekar även på att återkrav av felaktiga utbetalningar slår extra hårt mot dem som redan är utsatta – något som också Stadsmissionen lyfter i sin rapport. Från den 1 juli i år har reglerna dessutom skärpts. Den som har fått för mycket utbetalt riskerar inte bara att betala tillbaka pengarna, utan även en sanktionsavgift och förlorad rätt till framtida ersättning.

– Det räcker med att du lämnar en felaktig uppgift som du inte förstår är felaktig. Och då ska man komma ihåg att lagen är jättekomplicerad, säger Mannelqvist.

Även inom sjukförsäkringen har skyddet försvagats. Beviskraven har skärpts för den som ansöker om sjukersättning, och Mannelqvist menar att Försäkringskassan i praktiken kan överpröva läkarens bedömning. Det innebär att en sjukskriven person kan få avslag trots att den behandlande läkaren anser att arbetsförmågan är nedsatt.

– Så var det inte tänkt att systemet skulle vara utformat. Tanken var att det här är en rättighet som man förvärvar när man har ett arbete och bidrar på arbetsmarknaden, säger hon.

Utvecklingen kommer i ett ekonomiskt ansträngt läge. De senaste årens höga inflation och stigande räntor har pressat hushållens ekonomi, och för dem som redan lever på marginalerna har marginalerna blivit ännu tunnare. Ökad fattigdom och överskuldsättning får därmed konsekvenser för hela samhället: växande klyftor, sämre folkhälsa och ett hårdare tryck på den kommunala socialtjänsten.

Såväl Stadsmissionen som forskarna efterfrågar därför en översyn av socialförsäkringen. Syftet, menar de, borde vara att täppa till de hål som nu gör att allt fler faller igenom skyddsnätet.