Haverikommissionen sågar förklaringen till sjukdomsfallen vid SSAB

Enligt polisutredningen har 46 arbetare insjuknat hittills i år på bygget av SSAB:s nya elektrostålverk i Luleå. Det 52 miljarder kronor tunga projektet är ett av Sveriges största industriprojekt, men under året har arbetsplatsen i stället uppmärksammats för ett stort antal sjukdomsfall med oklar orsak. SSAB:s förklaring om damm, väder och virus har redan ifrågasatts av externa experter och bolagets egna medicinska rådgivare. Nu avfärdas den även av Statens haverikommission, SHK, som gjort en förstudie efter att myndigheten inledde sitt arbete i våras.

Utredningsordföranden Kristina Börjevik Kovaniemi är tydlig:

– Svaret är nej på frågan om SSAB:s undersökningar har varit tillräckliga i den här frågan, säger hon.

SHK gav IVL Svenska miljöinstitutet i uppdrag att granska stålbolagets slutsatser. Den rapport som nu presenterats underkänner SSAB:s slutsatser punkt för punkt. Enligt IVL satte SSAB upp en gemensam grundhypotes för alla sjukdomsfall, trots att de drabbade hade olika arbetsuppgifter, arbetade på olika platser, vid olika tidpunkter och uppvisade olika symtom. SSAB:s påstående att vintern var ovanligt blåsig och att det stärkte dammteorin stämmer inte: perioden var den näst vindfattigaste på tio år. Väderanalysen byggde dessutom på datum som var felaktiga för nästan var fjärde drabbad.

IVL konstaterar också att SSAB avfärdade gaser som en bidragande orsak, något institutet menar inte går att utesluta utifrån de fynd som gjorts. Vad institutet särskilt kritiserar är att SSAB kombinerat ett obestridligt faktum – att sjukdomsfallen började i samband med den storskaliga schaktningen i början av året – med obevisade antaganden om vad i luften som orsakade att människor blev sjuka.

”Fortsatt utredning bör i första hand inriktas på att förstå fallen, inte på att ytterligare underbygga en redan vald gemensam förklaring”, skriver IVL.

Expertinstitutet riktar även kritik mot de dagliga hälsoundersökningar som infördes när bygget återupptogs före sommaren. Enligt IVL finns en risk för falsk trygghet, eftersom det inte är bevisat att luftvägsvirus och sjukdom bidragit till incidenterna.

Sjukdomsfallen har samtidigt lett till flera parallella processer. Länsstyrelsen Norrbotten har tidigare ifrågasatt bolagets utredning och begärt kompletterande toxikologiska tester, vilket SSAB avböjt. Även Arbetsmiljöverket har ifrågasatt säkerheten på bygget.

I en skriftlig kommentar skriver SSAB att människors hälsa och säkerhet är bolagets högsta prioritet och att fokus har legat på att förstå riskbilden och begränsa riskerna. Bolaget uppger att det genomförts omfattande utredningar, förstärkta kontrollsystem och ett stort antal skydds- och kontrollåtgärder, och att arbetet fortsätter under projektets genomförande.

Trots den omfattande kritiken har SHK beslutat att inte gå vidare med en fullständig utredning. Myndighetens motivering är att Arbetsmiljöverket och Länsstyrelsen Norrbotten ska samordna sin fortsatta tillsyn bättre, och att SSAB efter att rotorsaksanalysen presenterades i maj har genomfört ytterligare åtgärder.

– En olycksutredning av haverikommissionen skulle inte ge de ytterligare säkerhetsvinster på systemnivå som krävs för att vi ska gå vidare, säger Kristina Börjevik Kovaniemi.

Hon understryker samtidigt att beslutet inte är något friande för SSAB.

– Vi kan beskriva fel och brister, men vi utreder inte skuld eller ansvar. Vårt bidrag är att redovisa fakta och komma med rekommendationer, säger hon.

Haveriutredaren Sofia Martinsson säger att det kan bli svårt att någonsin hitta det definitiva svaret på vad som orsakade sjukdomarna utifrån det underlag som finns.

– Men vi tror inte att det finns endast en orsak till alla de här fallen, säger hon.

Det nya elektrostålverket byggs inom SSAB:s befintliga industriområde i Luleå och är tänkt att ersätta dagens masugnsbaserade produktion. SSAB:s anläggning i Luleå är i dag landets enskilt största utsläppare av koldioxid, och projektet ses som avgörande för omställningen till fossilfri stålproduktion. Byggplatsen uppges vara 1,7 kvadratkilometer, och planen är att verket ska vara i drift 2029.

Satsningen är också en del av en bredare internationell trend där stålkoncerner investerar i teknik för att minska klimatpåverkan. Stålindustrin står för en betydande del av de globala koldioxidutsläppen, och EU och flera länder har pekat ut fossilfri stålproduktion som en nyckelindustri. För Luleå och Norrbotten har projektet stor regional betydelse, men de senaste månadernas sjukdomsfall visar hur känsliga sådana jätteprojekt är för arbetsmiljöproblem. Om bygget försenas kan det få konsekvenser både för SSAB:s klimatmål och för förtroendet för den gröna industriomställningen.