Omöjligt veta om det är början på en krasch

Den teknologitunga Nasdaq-börsen föll kraftigt på torsdagen. Som mest var indexet ned 5,5 procent, innan en viss återhämtning skedde mot slutet av handelsdagen. Även de bredare indexen på New York-börsen backade med drygt 3 procent. Nedgången sätter återigen fokus på de högt värderade teknikbolag som vuxit sig stora under AI-boomen. Frågan är om marknaden har gått för långt – och om det vi ser är början på en större korrektion.

Kursfallen kom efter en lång period under vilken AI-relaterade bolag har varit den viktigaste drivkraften på världens börser. Kapital har strömmat till allt från halvledarbolag till molntjänstföretag och datacenteroperatörer. Det har gjort marknaden känslig för tecken på att bolagens vinster inte motsvarar investerarnas förväntningar.

En svårighet med börskrascher är att de brukar kunna identifieras först i efterhand. Ingen vet med säkerhet om en nedgång är inledningen på en djupare kris eller bara ett tillfälligt avbrott i en längre uppgång. Stora kursfall är ändå alltid en signal om att investerare är oroliga. När osäkerheten är hög kan marknaden svänga snabbt i båda riktningarna.

Det som gör torsdagens tapp extra uppmärksammat är att det drabbar den sektor som lett börsuppgången under senare år. AI-relaterade bolag har rusat i värde, drivna av förhoppningar om att tekniken ska förändra ekonomin i grunden. Nu prövas den berättelsen. Investerare vill se att de enorma satsningar som görs på AI också ger avkastning. Tills vidare är läget präglat av både hög tilltro och djup osäkerhet.

Historien erbjuder både likheter och skillnader. IT-kraschen i början av 2000-talet var en period då internetbolag lockade till sig stora mängder kapital. Värderingarna steg till nivåer som saknade motsvarighet i bolagens verksamhet, och svenska telekomjätten Ericsson drogs med i rusningen. Många av affärsidéerna var före sin tid. Nätbaserad handel blev så småningom lönsam, men först flera år senare. När bubblan sprack föll Stockholmsbörsen med nästan 70 procent under några tunga år. Dagens AI-bolag skiljer sig dock från internetbolagen på en avgörande punkt: de redovisar redan stora vinster. Frågan är om vinsterna räcker för att motivera de höga värderingarna och de massiva investeringarna i ny infrastruktur.

De tidiga internetbolagen saknade ofta både intäkter och en beprövad affärsmodell. Dagens techjättar har starka kassaflöden och global räckvidd, men de är också beroende av att tillväxten fortsätter. När framtida vinster i hög grad redan är inprisade i aktiekurserna räcker det med en mindre besvikelse för att utlösa stora säljvågor.

Tidigare krascher har haft helt olika utlösare. Finanskrisen 2007–2008 började i de amerikanska bankernas innehav av riskfyllda värdepapper kopplade till bolån. Problemen spred sig genom hela det finansiella systemet och fick globala konsekvenser. Några år senare skakades marknaderna av en eurokris, där stora statsskulder i bland annat Grekland och Italien skapade oro. Covid-19-pandemin ledde också till kraftiga börsfall när världens ekonomier stängdes ner. I det perspektivet är torsdagens nedgång ännu inte exceptionell. Men det kan vara ett tecken på att marknaden befinner sig i ett känsligt skede.

För svenska sparare och pensionsbolag är utvecklingen på New York-börsen av direkt betydelse. USA är fortfarande den globala finansmarknadens motor, och de amerikanska techjättarna utgör en stor del av världens börsvärde. Om AI-trenden tappar fart får det snabbt spridningseffekter även på Stockholmsbörsen, där många bolag är beroende av internationell tillväxt.

För att en krasch ska inträffa krävs ofta en kombination av övervärdering, skuldsättning och någon form av utlösande händelse. Inget av det saknas helt i dag. De AI-nära bolagen är högt värderade, men de flesta bärs upp av faktiska intäkter, inte bara löften. Samtidigt är investeringarna i AI så stora att de påverkar allt från energisystem till byggindustrin. Skulle avkastningen dröja kan besvikelsen bli omfattande.

Det återstår att se om den senaste tidens kursfall är början på något större eller bara en tillfällig paus. Historien visar att krascher sällan är förutsägbara. Det som i efterhand framstår som tydliga varningssignaler kan i stunden uppfattas som normal marknadsvolatilitet. Därför är det först när nedgången är över som det går att säga vad det var som hände.